- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Teaterstycken 1 /
69

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fjerde akten.

69

och jag kände genast igen herr Knäcksell vid första
ögonkastet.

knäcksell. Är det möjligt I Jag tyckte väl, jag också,
att ■— var löjtnanten med när vi slogs med Clara
skolgossar på Brunkebergstorg?

sparch. Ja, bevars — vi voro inte småkaxar på den
tiden, fast vi gingo i kängor och jacka.

knäcksell. Hi, hi, hi! — Stryk fick de, fast de va’
dubbelt så många som vi.

sparch. Alldeles, ja — jag mins det som i går.
knäcksell. På samma ställe som Folkers hus nu står.
De visade djur på torget också.

sparch. Ja, jag kommer mycket väl ihåg herr
Knäcksell — herrn har inte förändrat sig det minsta — blifvit
utbildad, manligare, det förstås. — Deremot är jag inte
mycket lik mig, eller hur? Jag har blifvit något större och
korpulentare.

knäcksell. Ja, det är sannt — herr löjtnanten var på
långt när inte så stor, när han var liten.

sparch (omfamnar Knäcksell). Nej, men äi det inte
roligt att träffas efter så många år! — Vi ha gått olika
vägar — jag har blifvit knekt, jag.

knäcksell. Ja, jag har haft mycken fallenhet för att
bli knekt, jag också.

sparch. Det vill jag tro — men efter vi träffats,
kunde väl vi som gamla skolkamrater förnya den broderliga
bekantskapen — skolan visste icke af några herrar, den.

knäcksell. Jag ber ödmjukast —• — jag tackar allra
ödmjukast — om jag får lof, så — så vore det mycken
ära för mig.

sparch (fattar Knäckselis hand). Tag plats bland oss,
min bror, och låt oss på gammalt svenskt manér besegla
vänskapen.

knäcksell (afsides). Jag tycker om den der, jag — han
är inte stursk fast han är löjtnant — också kostar det
ingenting. (Knäcksell sätter sig vid bordet. Von Sparch klingar
med honom, och under dialogen fortfar Knäcksell att immerfort
tryckas af von Sparch och dennes kamrater.)

knäcksell. Min heders bror! Mins bror Stieler?
^ sparch. Stieler? Stieler? Hvem var han?

knäcksell. Sångläraren Stieler, vet jag — han som
skref Stielers sångbok,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 11:14:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/tea/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free