Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 ttn trappa upp och pä nedre botten.
adolf. Ack, min Gud!
noach. Vi kunna bli
ut-vräkta härifrån hvar stund som
helst. Jag för min del är
filosof — men din far . . .
adolf. Min stackars far!
Och jag, som borde vara
honom ett stöd — jag kommer
nu i stället och ligger honom
till last.
noach. Huru?
adolf. Jag vågade inte tala
om det för honom — men det
är så, ser morbror, att jag är
utan kondition.
noach. Verkligen ? (Han
omfamnar honom.) Omfamna
mig, min systerson — men hur
har du burit dig åt, efter du
ställt så der till åt dig?
adolf (suckat). Har jag väl
mod att tillstå det för
morbror?
noach. • Kurage, Adolf!
Utgjut dina bekymmer i din
morbrors faderliga sköte.
adolf. Nå väl... Morbror
vet inte, att jag är kär.
noach. Kärl På min ära, rätt
klassiska historier! — Jag är
också kär; kärleken är de
starkas svaga sida. — Jag äi
verliebt i min lilla Katharina,
och du —
adolf (med värma). För tre
månader se’n hände i
Göteborg, att då en ung förtjusande
flicka, hvars namn jag inte
känner, gjorde en promenad
till häst, skenade hästen och
kastade henne af; hon hade
så när fallit i elfven, då jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
