Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T Hk DJE AKTEN.
181
kravel (studsar tillbaka).
Huru? Med din omätliga
förmögenhet?
kattklo. Hm! Hm! —
Min förmögenhet. . .
kravel (allvarsamt). Är du
inte din brors enda arfvinge?
kattklo (afsides). Ah! Hvilket
infall! (Högt.) Jag trodde så
–men föreställ sig,
svärfar — — att det finns en
pojkbyting, om vid pass tjugu
år, som befinnes vara min
brors son.
kravel (otåligt). Nå ja, men
han är ju död?
kattklo. Han var död, men
han har lefvat upp igen. —
Den skurken missbrukar min
godhet och påstår att han
lefver.
kravel (ser kallt på honom).
Ah! Verkligen?
kattklo. Han har skrifvit
mig till i ett bref, att. . .
kravel (allvarsamt). Nog,
nog, min herre ... jag får säga ;
er, att jag inte tror ett ord
af den der fabeln.
(Adolf inkommer genom porten,
närmar sig trappan till höger,
j ser sig sorgset omkring och går
in genom den Ulla dörren til!
Wadds mm.)
kattklo. Huru 1 Svärfar tror
inte att det är sannt? — —
Men sådant ser man ju alla
dagar. — En person säges vara
död, och rätt som det är träffar
man honom lifs lefvande, den
döde helsar på en och säger:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>