- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Teaterstycken 1 /
273

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

första. akten.

2S1

Drick — när de fulla bålarne glindra!
Njut — när de sköna ögonen tindra!
Fruar, mamseller och fröknar med fler,
Ger jag mitt hjerta — och ändå mer.

Nå, hvad går åt dig? Visa mig ditt hjertas blessyrer,
och jag ska se efter i min hjernas apotek om jag inte har
någon salfva för dem.

tyrén. Min morbror Appellind reser bort i dag för
att gifta sig i Vesterås. Hans kusin, Tegelmark, den
dummaste bland alla patroner, far också i dag för att gifta sig
i Upsala. —■ Hela verlden gifter sig, men jag .’. .

wigilander. Dör som ungkarl! Så gör ju nästan alla
hyggliga ungkarlar nu"för tiden.

tyrén. Du skrattar nu åt allt; men jag kan inte med
den saken, ty jag är kär. olyckligt kär!

wiGiLANDER. I hvilka då? Är det flere än ett
dussin?

tyrén. Ett dussin? Jag tänker att en enda är mer
än nog; det har gjort mig tillräckligt med bekymmer. Du
mins väl, att när vi i våras voro i Upsala, gjorde jag
bekantskap med rådman Barkmeijers dotter, en ängel i
qvinno-hamn; men har du hört på maken till otur? Utan att
jag anar det minsta, friar Appellind, på sin kusins vägnar,
till flickan, får både hennes och faderns löfte, och innan
aftonen är den värde patronen i Upsala och tar bort henne
från mig.

wigilander. Hör du, då har jag varit lyckligare än du!
Du kommer ihåg, att den der rådmannen äfven hade en
systerdotter hemma i sitt hus, som heter Wilhelmina. Hon
blef kär i mig, och det har jag för längesedan ursäktat
henne. För några dar se’n var jag i Upsala; hon beklagade
sig öfver sin morbror, en gnidare, skapad enkom för att
martera menniskoslägtet. Verlden hade bestämdt gått under,
om den karlen blifvit kejsare, i stället för han nu är
garfvare och rådman i Upsala. Nu ville han dertill på
köpet promt gifta bort henne med en gammal förläst
magister, — binda en vacker, tjuguårig flicka vid en utsliten
pergamentsrulle, det är ju himmelsskriande, det! Hon ville
på hvad vilkor som helst komma ur tyrannens klor, och
jag tillbjöd henne en fristad i mitt rymliga hjerta. Hvad
gjorde hon då, menar du? Jo, i går följde hon utan krus.

Teaterstycken. i. 18.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 11:14:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/tea/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free