- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Teaterstycken 1 /
290

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290.

stockholm, vesterås och upsala.

Andra scenen.

DE FÖRRE (utom Kork).

knäcksell. Ända se’n källarmästarn blef rådman, så
har han blifvit splitter galen. Förut hade jag något hopp,
men nu — nu vill han väl minst ha en borgmästare till
måg. Det går precis med mig som med min äldre bror i
Stockholm, han som är kypare hos källarmästar Propp på
Drottninggatan.

kristine. Herr Knäcksell gör pappa orätt. Han har
ju redan till min man bestämt en instrumentmakare från
Stockholm. Ack, hvad det ska bli roligt 1 Jag är alldeles
förtjust!

knäcksell. I instrumentmakarn ?
kristine. Nej, men desto mer i hans instrument. Hvad
det ska bli roligt att få sig en flygel att spela på!

knäcksell. Så spela då; ja, spela af hjertans grund;
men jag har snart spelat ut. Jag höll så mycket af mamsell
Kristine!- Jag förmådde inte för hennes skull sköta min
tjenst om dagen eller sofva om natten. Ska jag brygga en
bål punsch, så slår jag bränvin i stället för arrack i bålen;
ska jag bära in en halstrad biffstek, så bär jag in tomma
halstret i stället för att komma in med biffsteken. Nu
återstår mig inte annat än döden, och dö ska jag — ta mig
fan ska jag inte det.

Sång N:o 7.

Mel.: »Tänk någon gång när du en blomma plockar».

Nej, nej, Kristine, jag kan ej längre lefval
Ni var den enda, som jag hade kär.
Nu finns ett annat mål, dit jag vill sträfva,
Och detta mål min skarpa rakknif är;
Dess hvassa stål jag sätter på min strupa,
Om det ej bär med mig i Svartån af,
Att döden i dess mörka vågor supa,
Gjut se’n en tår på arme kyparns graf!

kristine. Herr Knäcksell är nu alltid så häftig af sig!
knäcksell. Jag har aldrig tålt stockholmarne, de der
sprätthökarne, i sina paletåer och tioriksdalershalsdukar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 11:14:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/tea/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free