- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Teaterstycken 1 /
340

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340

LÄKAKF.N.

hudorf. Hildegard har gråtit, ser jag. — Hvad är det
nu igen? ,

fru möllner. Åh, Hillmans predikningar som vanligt.
— Han påstår, att Hildegard är sjuk och att hon dansar
sig döden på halsen; men jag, som verkligen är sjuk och
knappast har en enda frisk dag, jag anses sjuk i
inbillningen, och han skrattar, när jag ber honom ordinera något
åt mig.

rudorf. Jag har många gånger förebrått Hillman för
hans evinnerliga föreläsningar, men får han inte predika, så
kan han inte lefva. — Såsom fästman kunde han väl ändå
vara medgörligare, tycker jag.

hillman (■inkommande från sidorummet). Nu är jag färdig,
mina damer.

fru möllner (till Rudorf). Rudorf, du glömmer väl
inte bort fredagen, Hildegards födelsedag?

rudorf. Hur vore det möjligt, goda tant?.. . Jag
binden förste som inställer mig. Jag får väl derför också dansa
första valsen med dig, söta Hildegard?

Hildegard. Af hjertat gerna.

hillman (hotar småleende Hildegard med fingret).
Hildegard !

Hildegard. Ack, det var sannt — jag blef redan
uppbjuden till första valsen på danssoarén i förgår — men
till den andra är jag ledig — der har du min hand på det.

(.Rudoif kysser Hildegards hand, hvarefter alla aflägsna sig,
utom Rudorf.)

Tredje scenen.

rudorf (ensam). En gudomlig flicka! — När jag tänker
mig henne gift med den der sträfva och stadiga Hillman,
förefaller det mig, som såge jag en guldbevingad fjäril
insnodd i en hästman — nånå, det har inte skett än. —
Sedan min goda farbrors, kommerserådets död falla Hillmans
aktier allt mer och mer både hos dottern och modern . . .
de lefvande kärleksblomstren ha småningom blifvit
förvandlade till sådana slags rosor, som vintern planterar på
fönsterrutan — •— — det återstår nu bara, att man riktigt
andas på dem, så — Om min vackra slägting skulle
utmärka mig framför andra, till och med framför sin docerande
fästman, vore det väl så underligt! . . . Var jag inte bekant
med henne sedan hennes barndom? — Våra tynnen ha ju

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 11:14:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/tea/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free