- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Teaterstycken 1 /
349

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AjNDfcA AKTKN.

349

lovander (otåligt). Hvad är det om? Jag har så
brådtom, min goda vän! (Sätter sig.) Hvad är det frågan
om nu igen?

patienten. Jo, si det var på det viset leka, att jag var
här som vid Michelsmessa, och då var herr lifmedikusken
så gemen och oparera mej, för si jag var liksom lite
vind-ögder.

lovander. Nå, det minns jag alltför väl; — nå, än
se’n då?

patienten (gråtande). Men nu har det bli’t’ mykje
galigare si, för efter reparation må säga, så har jag bli’t
skelögder i stället si.

lovander. Får jag se på dej, min gubbe! Nå, hur
tycker du det är då?

patienten (gråtande). Jo, det ä’ som det ä’ det. Ibland
ä’ det falle som jag skulle stå och se två solar på en gång
si, och då spektaklar di hemma, pojka må veta, och säga att
jag kan se i båda gälena på en gång si, och det är något
för mykje det, tyckjer jag si.

lovander. Nå, det är ju hjelpt dermed, att du hvar
dag binder för det ena ögat, så slipper du se mer än du
vill. Nå, hur vill du ha det nu då?

patienten. Jo, se om lifmedikusken kunne reparera
om’et igen si, så jag falle kunne bli likadaner som förut,
för jag var liksom litet vaner vid det si.

lovander (stiger upp, går lill bordet och skrifver). Tag det
här, min gubbe; det skall intagas tre matskedar hvar dag;
kom se’n tillbaka om ett eller par år, så får jag se hur .
det är med dig. (Leder honom till dörren.) Jag har inte tid
nu — adjö med dig och helsa mor; årsväxten är väl god,
kan jag tro. — Adjö med dig, min gubbe lilla (bonden går),
och dra se’n så långt vägen räcker.

Nionde scenen.

LOVANDER. EN TREDJE PATIENT (en äldre, elegant herre).

lovander. Skall jag tro mina ögon? Herr baron Torrved,
den raskaste bland alla Stockholms ungkarlar, beträda en
läkares tröskel!

patienten. Jo, det förvånar mig sjelf, herr lifmedikus.
En tjufpojke bar jag varit i alla mina da’r; men så har jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 11:14:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/tea/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free