- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Teaterstycken 1 /
368

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

368

i.åkaren.

lovander (afsides). Se det låter höra sig. (Högt.) Ja,
mamsell Hildegard, min vän har talat ur djupet af mitt eget
hjerta, och —

Hildegard (förvirrad). Hvar är mamma? Jag måste
tala med mamma! Jag förlorar förståndet! — Bort härifrån!
(Vill gå.)

rudorf (fattar Hüdegards hand). Jag skall följa dig till
henne, och innan morgondagen har detta hus blifvit en
lugnets och fridens boning! (Hildegard, Rudorf och Lovander
skynda ut)

Fjerde scenen.

von DÖHLEN. SCHALÉN.

v. döhlen (seende efter de bortilande). Ha då alla blifvit
galna? Nyss kommer Hillman, blek som ett lik, ut i
danssalongen, vexlar några ord med värdinnan och försvinner
utan att ta afsked. — Munterheten förstummasj och
öfverallt hviskar man, att Hillman slagit opp med sin fästmö.
Nu springer flickan der också galen, och hennes båda
drabanter precis likadana. Bruka de alltid ha så roligt
i Stockholm, så packar jag bums in och reser ner till
Skåne igen.

g| schalen. Oss emellan sagdt, skulle det inte förvåna
mig, om Hillman i tid tagit sin Matts ur skolan; och
uppriktigt sagdt, von Döhlen, hade jag varit i Hillmans ställe
och militär som du, jag hade denna afton promt utmanat
dig på duell. Jag skulle ränt värjan genom lifvet på dig
med det största nöje i verlden.

v. döhlen. Har då också sjelfva Talma blifvit galen ?
Äro då Stockholms damer så ovana vid att en kavaljer
kastar för deras fötter hela skyfflar med gnistrande fraser,
utan att det blir eldsvåda för det? Men du kan ha rätt
— och jag har kanske burit mig dumt åt. När ni gått
från middagsbordet, pratade jag med flickan. Upphetsad af
vinet, sade jag, utan att ens tänka derpå, en hop
galenskaper, snarlikt en verklig kärleksförklaring, och när jag
slog opp ögonen, stod Hillman bredvid oss. — Jag förstod då
ingenting, men nu minnes jag, att hans ansigte var blekt
och hans blick förebrående; men det är inte möjligt, att
sådant kan tas för allvar. Jag medger, att flickan är för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 11:14:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/tea/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free