- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Teaterstycken 1 /
372

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

372

LÄK ABEN.

rudorf. Jo, men jag har stämt möte här pä torget
med Schalén — vi skulle följas åt.

hillman. Han har ju redan gått — jag tog nyss afsked
af honom.

rudorf. Så var det någon annan då — god natt I

(Hillman betraktar honom en stund mycket uppmärksamt
och aflägsnar sig.)

Nionde scenen.

RUDORF (ensam).

O, att en välvillig nattens ande i detta ögonblick klöf
den stjernklara himmeln och med sin svarta vinge i ett
enda tag sopade bort hela denna sträcka af gator och
byggnader, så att man på den öde platsen fick stå och skratta
åt det försvinnande narrverketl — (Går fram och tillbaka.)
Von Döhlen 1 — Han! — Det var då aningen om ett
stundande olycksöde som vid blotta åsynen af honom på
en gång tände tusende lågor i mitt inre! — — Kratern är
färdig. . . den kan icke släckas på vanligt sätt. (Går liksom
han forskade efter någon.) Han dröjer bra länge . .. han visste
likväl att jag hade mycket angeläget att säga honom . . .
visste han det angelägnaste, vid Gud, han då kom. — Det
var jag som satte kärnan, som vårdade den uppväxande
telningen — egde då inte jag rätt till dess blommor och
blifvande frukt? — Då kommer en annan, rycker den opp
med roten och förstör i ett enda ögonblick mitt sköna verk!
— — Djupt satt roten i mitt bröst... antingen måste jag
förblöda eller någon annan! — Tyst! — Jag tyckte det
prasslade i träden derborta — skulle det ändtligen vara
han? — (Drager stiletten ur käppen, hvilken senare han ställer
mot ett träd) Det är inte mig blott jag har att hämnas . . .
han, som nyss gick härifrån, var den ende som menat mig
väl. . . Hillman! Din hämd är i goda händer 1 — Ett mord?...
Hvad kallas det då att mörda en menniskas hela framtid,
att i ett enda slag tillintetgöra sjelfva möjligheten för henne
att lyfta sig ur gruset och blifva en man! — Ett mordl
Ja, låge det än mångdubblad fasa och förbannelse i detta
ord, jag skulle hellre bära hela dess tyngd än denne
in-bilske narrs hånleende, när han en gång fått veta, att det är
mig han har att tacka för sin lycka.–Ah, der är han!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 11:14:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/tea/0374.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free