- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Teaterstycken 1 /
379

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fjerde akten.

379

schalen (bockar sig och krusat). Jag ber allra ödmjukast,
herr baroni

dagerfält. Se så, hvad vi här pä landet minst af allt
kröker, sä är det ryggen — det kan de roa sig med i
städerna, efter de inte ha annat att göra och behöfva motion
—■ se så, min bästa herr landsfiskal, var inte ängslig nu —
det är inte något landskansli derinne. (Tager Schalen i
axlama, svänger honom omkring och skjuter honom in i rummet.)
Jag kommer strax efter. (Går till andra sidorummet och tittar
in genom de haljöppna dörrarna.) Alltid samma dysterhet —
samma nedslagna tillstånd midt under glädjens jubel! (Går
fram på scenen.) Stackars flicka, men (pekar på brefvet) vänta
bara — här har jag receptet. Kunde du väl inbilla dig,
Maria, att en fars blick inte skulle förmå tränga till djupet
af ett älskadt barns hjerta! (Med en blick på taflorna.) Mina
hederliga stamfäder deruppe! Ni ha länge sett surmulna
ut, för det jag inte lemnar efter mig någon liten baron,
som kunde rädda min vapensköld och förstöra min
förmögenhet. -— Om jag ändå hade kunnat trösta er med en
friherrlig måg! . . . Men de der näsvisa ofrälse sympatierna
förstöra, liksom maskarna, våra granna stamträd —• och
allt det der (snusar) kan inte fan hjelpa! (Går in i det rum,
der Schalen är.)

Andra scenen.

MARIA (utkommer från andra sidorummet).

Melodram.
i.

Midsommarfesten binder sina kransar,
Och folkets glada sånger, glada dansar
Bland blomstrens prakt så skönt utveckla sej,
Men till Maria hinner glädjen ej.

2.

Åt henne aldrig vår och sommar gifva
En enda ros, som hennes själs kan blifva,
Ty tisteln djupt i hennes hjerta står,
Uppfriskad dag och natt af smärtans tår.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 11:14:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/tea/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free