- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Teaterstycken 1 /
388

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

388

läkaren.

många. Tanken på dig har mer än allt annat fördystrat
mitt ensliga lif, men dina förvillelser och brott kunna aldrig
utplåna minnet af den forne ungdomsvännen. Rudorf, allt
hvad du gjort mig har jag för längesedan förlåtit dig. Måtte
himlen göra detsamma 1

rudorf. Förbarmande! Nåd, Hillmani Ditt ädelmod
gör mig vansinnig! Slunga dina blixtar, o himmel! Unna
brottslingen att dö vid den dygdiges fot I (Omfattar
Hillmans knän; paus)

hillman. Det obetydligaste träd, som höstens vindar
och vinterns snö sänkt till marken, kan likväl, när våren
kommer, resa sig upp till ny fägring och prakt. Skulle
inte en menniska kunna göra hvad ett obetydligt träd kan?
(Reser upp Rudorf.) Jag vill taga vård om dina dagar •—• du
skall bli en nyttig och god menniska, Rudorf! — Men det
kommer folk — du bör inte bli igenkänd i detta tillstånd
— dröj i grannskapet, jag skall tala med dig sedan.
(Rudorf går.)

Åttonde scenen.

HILLMAN. DAGERFÄLT.

dagerfält (skyndande till Hillman). Välkommen,
Hillman, inte blott som gäst, utan för den lycka och frid du
medför till dessa bygder!

hillman (otåligt). Och Maria?

dagerfält. Vi stodo just vid fönstret, när slupen
anlände. Uppehållen af ankommande gäster, hade jag inte
ännu fått tillfälle lemna henne ditt bref, som genom
budets dröjsmål först för en timme sedan kom mig
tillhanda. Nu gaf jag henne det. Jag kan inte beskrifva
hennes själsrörelse, ty, som du vet, kände hon inte det
minsta till min korrespondens med dig. Nu föll hon i
gråt, men hvarje tår återspeglade en verld af lycka och
förtjusning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 11:14:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/tea/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free