- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Teaterstycken 1 /
412

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

412

kika mobbbob.

job. Hur ska det kunna hända? Jag har aldrig varit
så lycklig och haft något att förlora.

herrn (skrattande). Åh ja, för herrar plantageegare i
Vestindien betyder förlusten af ett och annat fartyg
ingenting; annat är det hos oss.

job (afsides). Det är alldeles obegripligt det häri Alla
äro så höfliga mot mej — jag är något ovan vid det, jag.

westerqvist (till Kummellund). Han spelar ju sin roll
bra. Skulle man kunna tro, att en millionär gömmer sig
under den der kavajen?

kummellund. Hm! Hm! Den som är något
skarpsynt luras ej så lätt.

rosennase (till Job). Har herr Kurk mycket med tobak?
job. Om jag har tobak? Det går jag aldrig utan.
(Upptager en tobaksrulle och presenterar den för Rosennase.) Ska
det vara, så säg inte nej.

rosennase (tager emot rullen). Hur ljuft att blott få se
ett enda alster från Amerikas fria och lyckliga jord!

job (afsides). Som köpes i Strömbergs bod vid
Nybrohamnen.

rosennase. Jag skall förvara det bland mina blommor
och souvenirer. (Stoppar rullen i barmen.) Det är ju mycket
papegojor i Amerika —• de tala väl alla lefvande språk, och
de bli ju alltid mycket gamla?

job. Ja, om de få lefva mycket länge.
rosennase. Ack, hvad jag alltid önskat att få mig en
papegoja!

job (till Kummellund). Herr svåger är bra god emot
mej — jag har slitit mycket ondt i mina dar, men man får
dyrt plikta för sina ungdomssynder — fattigdom och elände
ha blifvit mitt straff.

kummellund. Ack, min bästa svåger! Fattigdomen är
ingen skam.

westerqvist (lägger handen på Jobs axel). Stackars man,
som är så fattig! (Vrider sig om på klacken, skrattande.)

kummellund. Alla menniskor kunna icke vara rika.
(Skrattar.)

job (för sig). Jag tror de skratta åt mej. Jag börjar
känna igen mina slägtingar.

mathilda (till Job). Hvad det var roligt för oss alla att
få morbror till Sverige. Jag var så liten, när morbror for
hemifrån.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 11:14:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/tea/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free