- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Teaterstycken 1 /
421

(1889-1892) Author: August Blanche With: Georg Pauli, Vicke Andrén, Nils Kreuger, Alf Wallander, Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andka akten.

421

Fjerde scenen.

BRITA (såsom värdshiisflicka, med en bricka i handen).

Det var ett grufligt väsen! Jag vet inte hvad jag tänkte
pä, som gaf mig hit på det här värdshuset. Här går bara
sämre folk, och inga drickspengar vankas dt t. En
värdshusflicka kan aldrig få någon finare bildning på ett så’nt här
ställe. Tacka vet jag på Blå Porten! Der blir man
fullkomlig i allt 1 Ja, till Blå Porten ska jag, det vill jag slå
mej i backen på.

Femte scenen.

BRITA. THOMAS (såsom gardist, i lägermundering■
och något drucken).

thomas. Ser jag uppåt väggarna eller är det
verkligen hon?

Brita. Thomas! A så grann se’n! Nå, jag måtte sägal

thomas. Är jag grann! Det är ett lysande elände,
ska jag säga henne; jag är gardist, Brita! Gardist till lif
och själ.

Brita. Jag heter inte Brita, hör han det! Jag heter
Josefina! Har han nånsin hört nå’n värdshusflicka heta
Brita?

thomas. Jag undrar just hvem som döpt om henne
då; men hvarför flyttade hon från stafsmajorns?

brita. Ser han, jag ville inte framlöpa ett obemärkt
piglif! Jag har större revyer för mej, jag; men hvarför gaf
han sig till gardist?

thomas. Jag kunde inte härda ut längre hos
stafsmajorns! Jag fick ju inte annat än stryk från morgon till
qväll; derför blef jag desperat och tog värfning, ser hon.

Brita. Nå, är det bättre nu då?

thomas. Är, det bättre, sa’ hon? Det är så fan heller;
det är mitt olycksöde, att jag i hela mitt lif ska behandlas
som en gammal hjulbössa, hvilken dagligen måste smörjas,
om den ska duga till något; bitti’ och sent aldrig annat än
slängar, så jag kan bli galen, fast di säger att di ska göra
mej kl^k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 11 11:14:34 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blanchesam/tea/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free