Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelbrekt och hans dalkarlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJKKDE AKTEN.
51
endast vill uppfyllandet af konung Eriks löften, lagarnes
efterlefnad, medborgerlig och mensklig behandling. Har då
inte denna allmoge flerfaldiga gånger på fredlig väg nalkats
Eriks tron? Har den ej redan, blidkad af hans skenfagra
löften, vid trenne särskilda tillfallen nedlagt vapen? Hvad
har den vunnit dermed? Nya brutna löften, nya utländska
fogdar på svenska slott, nya bödlar för landet! Prelater!
I talen om er kärlek och trohet för konungen; men I viljen
hafva konungen på den danska jorden för att sjelfve på den
svenska få herska som tyranner.
knutsson. Sveriges riddersmän och ädlingar hafva i
alla tider uppträdt som medlare mellan konung och folk.
De hafva i brydsamma omständigheter hjelpt dem båda.
engelbrekt. De hafva medlat, de hafva hjelpt, men
på hvad sätt? Ena dagen hafva de hjelpt konungen af med
folket och den andra folket af med konungen. •— I, gode
herrar, viljen I veta sjelfva källan till våra inre strider och
olyckor, trots vår verldsbekanta mandom och tapperhet? —
Anda se’n hedenhös står på den svenska jorden en
afgudabild, som icke en gång kristendomens milda ljus kunnat
försmälta. Det är afunden. Man ser olyckorna omkring sig;
man vill deras undanrödjande; man skådar länge efter
befriaren. Han kommer och finner — fiender mot sig, bakom
sig, på alla sidor. Man afundas honom hans seger, som
väl är allas —■ ja, man afundas honom till och med det
blod, han gjuter på afrättsplatsen, af fruktan att efterverlden
kunde helga detta blod en tacksamhetens tår! — Denna
afgud hembära vi våra skönaste offer, fosterlandskärleken och
frukterna af våra mest lysande segrar, och kommande tider
skola en gång med förvåning fråga, huru ett land kunnat
stå genom så många stormande skiften, med denna helvetets
bild i sitt sköte! (Fattar ett större, på bordet liggande papper.)
För sista gången frågar jag eder, biskopar, riddare och
svenner, viljen I underteckna denna min skrifvelse till
konung Erik? — Allmogen har för dess betydelse offrat
strömmar af blod! — Offren I några droppar bläck för
densamma!
puke med flere. Ja, vi underskrifva den.
knutsson. Jag äfven, men blott såvida skrifvelsen
undergår den förändring, att derest konungens löften ej
uppfyllas, varder han från regeringen skild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
