- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Teaterstycken 2 /
139

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jernbäraren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSTA AKTICN.

139

Tablå.

Ett mindre och fattigt möbleradt rum med en sidodöir, nära
hvilken står en tarflig säng. Del är mörkt.

Sjette scenen.

AXELSON. JÄGER. DAHL (strax derefter).

axelson (inträdande först). Stig in! Här bor jag, sa’
Solna klockare. Inte tar jag gerna någon hem med mig,
ska jag säga; men innan ni hunnit halfvägs till Norr, ha ni
frusit ihjäl, sä handtverksgesäller ni än ä’ — men hvart tog
kamraten vägen?

dahl (häftigt inkommande). Hvad var det för ett rum
i farstun jag råkade på?. . . Jag kom att öppna en dörr, och
då såg jag vid månskenet en likkista.

axelson. Det hade ni för titta. När man för första
gången går in i ett hus och stöter på en likkista, så bådar
det inte godt.

JÄGER. Hvem är död?

axelson. Madam Nyberg, tvätterska i lifstiden. De
som omgåfvo hennes vagga kunde inte ana, att hon skulle
dö vägg i vägg med en jernbärare. Hon var vacker och
rik och gifte sig med en betydande man, som spelte bort
hennes fyra hus och jagade hustrun en vinterafton ut på
gatan. Det lär inte vara så sällsynt, det, bland de bättre
klasserna. Jag var den ende som numera kände hvad hon
varit; jag blir också den ende som i morgop följer henne
till grafven. — Det är ljus i Annas kammare, ser jag. (Går
till sidodörren.) Är du uppe, Anna, så kom ut med ljus —
jag har främmande med mig.

anna (utanför). Strax, pappa!

axelson. Gå varligt i mörkret, go’ herrar, för annars
kan ni stöta emot nå’nstans — ja ja, inte för möblernas
skull, men det förefaller mig som hade ni tunnare skinn än
andra arbetare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:30:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/ts2/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free