Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jernbäraren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
166
JKRNBÄRARBN.
jäger (omfattande Anna, söker uppresa henne). Arma,
olyckliga flicka 1
kören (utom scenen på afstånd).
När aftonens stunder framila —
jäger (faller på ena knäet och höjer hennes hufvud mot
sitt bröst, i del ban stödjer hennes lif med andra handen).
Hvad hennes kind är kall I
kören (utom).
Hur ljufligt och tacksamt att hvila —
jäger (ropande utåt). Skynda hit någon I — Skynda!
(Dörren uppslås häftigt. Några qvinnor inkomma från sidan,
omgifvande Jäger och Anna, sökande återföra den senare till
sans.)
kören (som förut).
I skuggan af björk och af al :,:
jäger (under djupaste oro). För henne hem! — Fort
efter hjelp! (Bär, bilriidd af qvinnorna, bort Anna.)
kören (på ännu längre afstånd).
Bland landtligt oskyldiga nöjen,
Bland barnsliga lekar och löjen,
Från mödan i skog och i dal! :,:
(Sedan Anna och de öfriga försvunnit, framträder
Axelson ur ladan i tiggardrägt och med en stor slokig hatt, som
döljer större delen af ansigtet. Han tager några steg och
stannar, dragande en djup suck, hvarefter lian långsamt och
ined nedböjdt hufvud skrider till det ställe, der Anna legat
afsvimmad. Han visar der en rörelse af rysning och djup
förtviflan samt går sedan ut med stapplande steg. Kören fortfar
derunder och, ehuru småningom bortdöende, slutar ej förrän
lablåförhänget fallit.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
