Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Gamla Aktrisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
501 den gamla aktrisen.
Ja, äfven när det motigt gick,
Publikens gunst jag röna fick.
Romeo och Juliette vi spelte — jag vill rysa I —
Jag spelade Juliette —- och det var ingen nöd —•
Men en kamrat mig lömskt en pris med prustrot bjöd.
Och Juliette, som skulle vara död,
1 kistan började att nysa.
Men lika fullt triumf jag njöt.
Publiken af förtjusning tjöt.
Från seger jag till seger for,
1 alla brancher lika stor,
För ömkligt som för löjligt
Mitt sinne var sà mjukt och böjligt.
Men litet den af konsten sett,
Som icke akt pä mig i Preciösa gett.
Hvad jag var romanesk och vacker
Uti min lilla hatt och mina smä mamlucker!
På en gång qvinligt mild och karlavulet rask.
1 ögat låg en tår -— i hand en tamburbask.
(Slår högra handen mol den venslra, trallar på
dansmelodien och dansar, hvarefter hon deklamerar som Preciösa.)
»I den lugna hyddans famn,
Der, om också stormar hvina,
Fadershjertat räknar sina,
Barnet söker moderns famn.
(Gråtande.)
Mina drömda barndomsminnen,
Dessa ställen, dessa slott.. .
Men det är en villa blott —
Allt förvirrar mina sinnen».
(Såsom höfdingen.)
»Kom, Preciösa!»
(Såsom Preciösa )
»Ja, jag kommer, men förlåt!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
