Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grannarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grannarne.
507
klädd i husarkostym.) Gud vare lof att man är hemma igen i
sin trefliga och gentila våning. — Maskeraden slutade för
tre timmar se’n; och under dessa tre timmar har jag druckit
punsch och champagne, så det dunkar i mitt hufvud som
i en hammarsmedja–det är alltid dumt att blanda, när
man dricker. (Speglar sig.) Jag väckte allmän förtjusning
bland damerna i den här husaruniformen, den vackraste
kostym som fanns hos fru Thalén — också har jag en
hållning, ett sätt att skicka mig, som ... jag ville bra gerna
se mig till häst i den här uniformen ■—■ gif akt — (låtsar
som han hoppade upp på en häst) se åt höger — se åt
venster — trafva marsch (trafvar kring golfvet, smackande med
läpparne) — ptro — så, ja, polle, min gosse, så, ja. . .
(Stannar vid ett på golfvet liggande bref.) Hvad är det? —
(Upptager brefvet.) Till migl (Läser.) »Derest Tit. ej innan
aftonen infriar sin skuldsedel med ränta och expenser,
verkställes i morgon bittida hos Tit. på en gång utmätning och
bysättning. — Med fullkomlig högaktning, Tit. ödmjukaste
tjenare, Asmodeus Håll, exekutionsbetjent.» Hyggliga papper,
det här — nådens tid är då ute, och afgrundsandarne lura
på mig kanske i detta ögonblick. — Det är snillets lott här
i Sverige. Bellman hade inte råd att äta kött mer än en
gång i månaden; Hallman måste beslå sina dörrar med
jernbleck, för att de inte skulle sprängas af
slottskansli-betjenternas knytnäfvar; Kexell måste, i brist på tallrik,
lägga sillsalaten i papper och i brist på skåp bära den med
sig hvart han gick; Lidner kunde inte en gång få för sex
styfver snus på kredit; Wadman hade under hela sin lifstid
blott en enda frack, och denna till och med utan skört,
åtminstone på de tio sista åren; Nikander och Ingelman
dansade icke heller på rosor, och för mig går det väl
slutligen på samma sätt. Fan måtte vara geni här i landet!...
Blott i tre dagar har jag bott här, och mycket göra hade
jag innan jag hann få i ordning hela det här vackra
möblemanget — och nu på stadsauktion med hela surfven. —
Nej, förr än någon annan ska taga mina saker, vill jag sjelf
förstöra dem, lik Saturnus, som åt upp sina egna barn. —
Det var en faslig gurmand, den der Saturnus! (Han sparkar
omkull stolar och kastar kuddarna kring golfvet.) Och så vill
man släpa mig ut åt Hornsgatan som en timmerstock; jag
tål inte Hornsgatan; det är en fördömd gata, anlagd endast
för att chikanera folk . . . sitta bakom gallerna som en p.ipe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
