- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 3. Vålnaden /
66

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Vålnaden - 6. Fönsterrutan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utropet, vände om, skyndade tillbaka och fann sin kamrat
liggande på grafven.

»Hvad djefvulen går åt dig?» ropade han, skakande lif
i den fallne.

»Vålnaden! Vålnaden! . . . Ser du inte vålnaden!» pustade
denne, slående framför sig med händerna. Den andre karlen
såg ingenting annat än grenarnes tröga rörelser för
nordanvinden.

*


Sjette kapitlet.

Fönsterrutan.



Det kan ej falla snö och blåsa nordanvind i evighet.
Dagen efter begrafningen var en af de vackraste vinterdagar
man kan tänka sig. Solen, glad att åtminstone få lysa när
hon icke längre kunde värma, beprydde fönsterrutorna med
de vackraste rosor och smyckade trädens kronor med tallösa
briljanter. Men kallt var det, så att det knäppte i
husknutarne och fotstegen knarrade i snön.

Framför den uppgjorda eldbrasan i det inre af de rum,
fru Stenfjäll och hennes dotter bebodde, satt hela den
sorgklädda familjen, rådgörande med hvarandra om gemensamma
angelägenheter.

De döda äro qvitt sina jordiska bekymmer. De hafva
lemnat dem i arf åt sina närmaste anförvandter. Sådana
arf höra till lifvets hvardagligheter, och rik blir man ej
genom den qvarlåtenskapen.

Det beslöts vid detta sammanträde af Stenfjälls
efterlefvande maka och barn, att familjen skulle göra sig urarfva,
för att på ett lagenligt sätt kunna undgå gäldandet af den
aflidnes skulder, så väl kända som okända, men i hvilkas
åsamkande de icke haft någon del.

Stenfjäll hade, såsom redan är nämdt, på de senare
åren icke lefvat tillsammans med sin hustru. För att ostördt
kunna öfverlemna sig åt de utsväfningar, han, i trots af sin
framskridna ålder, ännu dyrkade, hade han jagat ifrån sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:22 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/valnaden/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free