Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Fönsterrutan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖNSTEBBUTAN. .
75
Palm nalkades sin svägerska och fattade hennes hand.
»Det står illa till, ser jag,» sade han; »jasä .. . svägerskan
drar sin hand tillbaka, märker jag.»
»Förlåt mig, svåger I» stammade hon, »men...»
»Men ... det osar mordbrand från mina kläder 1» inföll
Palm, »det är ju så?... Det klibbar broderblod vid min
hand!.. . Det är ju så?.. . Förbannad vare den i tid och
evighet, hos hvilken denna tanke först väcktes!»
»För Guds skull, tyst!» varnade Anker; »om hon skulle
höra det, kunde hon lätt få ett nytt anfall.... Tyst 1»
»Ni ber mig tiga!» återtog Palm, »men hvem tvingar
dem att tiga, hvilkas djefvulska tungor skrika ut mig i alla
väderstreck såsom mordbrännare och brodermördare?»
»Tyst, i himlens namn!»
»Äfven ni viljen brännmärka mig med dessa rysliga brott?»
»Nej, svåger!... Nej!» svarade fru Stenfjäll, som,
ångrande sitt förra beteende, framräckte sin hand åt svågern.
»En sådan- misstanke har aldrig kunnat uppstå i våra
bröst,» tillade Fredrik, fattande Palms andra hand.
Sebastian teg och blickade dystert framför sig.
»Och ingen af er känner något om det sataniska brefvet,
som Stenfjäll skrifvit till Titzen?» frågade Palm.
»Hvilket bref?» ropade svägerskan, som förut icke hört
talas derom.
»Brefvet, hvaruti Stenfjäll beskyller mig för försåt mot
hans lif och egendom .. . brefvet, som företeddes i polisen
och gifvit anledning till anklagelsen mot mig.. . Brinne den
hand i evighet, som skrifvit detta brefl»
»Ut med er, eller vräker jag er genast genom fönstret 1»
röt Sebastian, störtande mot farbrodern.
Anker sprang upp och höll, biträdd af kandidaten,
Sebastian tillbaka. Modern gaf till ett skrik och nedsjönk öfver
sin dotters kropp. Johan stod bredvid med hopknäppta händer
och lät sin skrämda blick irra från den ene till den andre.
»Jaså, du vill "kasta mig ut genom fönstret, pojke!»
mumlade Palm mellan tänderna, med möda dämpande sin
själsrörelse; »hvarför vill du kasta mig ut genom fönstret?. ..
För det din far, den skurken der han ligger, genom sin
falska, lögnaktiga beskyllning förstört mitt goda namn och
rykte och gjort mig till en fasa för alla!»
»Ni hören honom 1» skrek Sebastian, fradgande af raseri;
»ni hören, hur han smädar, hur han utfar mot vår fader i
grafven... och ni hindrar mig från att stoppa till munnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
