- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 3. Vålnaden /
125

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BBOB OCH BYSTEB.

125

»Gjorde han det?» inföll baronen; »besvära dig inte,
min syster!... Jag vill sjelf gä ut.»

När baronen utkom i salen, voro ljusen äfven der
tända. Olof, sonen till enkan Solberg, stod vid dörren utan
träben och krycka och följaktligen precis sådan som vi rist
sågo honom, när han natten förut flydde frän sin moders
bostad i Dödgräfvaregränden. Utan att afvakta någon fråga
frän baronens läppar, gick han honom "raskt till mötes och
stannade midt pà salsgolfvet.

»Herr baron känner visst inte igen mig,» sade han,
»men jag är madam Solbergs son och har förut varit här,
skickad af henne vid flere tillfallen, fast jag då gick på
träben.»

Baronen, som med ett tecken genast aflägsnat betjenten,
kastade förvånade blickar på den besynnerlige hamnbusen.

»Nu är jag, Gud ske lof, frisk och färdig som en annan
menniska,» återtog denne, »och det utan fattigläkarens
för-skyllan eller värdighet.»

»Jag känner igen dig,» sade baronen; »din mor har
burit sig vackert åt... det är tacken för de välgerningar
jag bevisat henne.»

»Den ena tjensten mot den andra, hans nåd!... Men
det är inte för att tala om sådana saker jag kommit hit.»

»Du vet, att din mor bestulit mig, och jag vet att du
innehar det stulna.»

»Hur vet hans nåd det?»

»Det såg jag det första jag fick ögat på dig.»

»Det gjorde hans nåd inte, utan "hans nåd fick veta
det af den person, som nyss gick härifrån.»

Baronen såg flat ut och tummade på sin ordensstjerna.

»Lilla Rudolf tog den af hans nåd,» fortfor Olof;
»mutter tog den af lilla Rudolf... han, som nyss gick
härifrån, tog den ur mutters gömmor, och jag... jag tog den
af honom.»

»Du tog den?»

»Ja, min själ, gjorde jag icke så, hans nåd... Nu
kommer jag för att återlemna den vackra nålen.»

Baronens ansigte flammade af den gladaste öfverraskning.

»Hvar har du den, min gosse?» ropade han, sträckande
ut armen emot Olof.

»Sakta i backarne, hans nåd!» svarade denne lugnt;
»den kommer nog fram i sinom tid.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/valnaden/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free