Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BKO". OCH SYSTKB.
127
»I hvad fall som helst,» sade baronen, »här du uppfört
dig hederligt denna gången, och hvad begär du för det?»
»Ingenting för min räkning,» yttrade Olof, fortfarande
med mycken värma, »men mutter sitter i häkte, och nu,
när nålen är tillrättaskaflad, tjenar det ju inte det minsta
till att hon sitter der längre . .. Laga att hon genast kommer
ut... ja, gör det, goda hans nåd, och jag begär sedan
ingenting mera och skall inte heller begära något af hans
nåd, det lofvar jag, så sannt jag hoppas bli salig en
gång! ... Det är ju så? ... Hon slipper ut i morgon, i qväll...
Ack, låt henne slippa ut i qväll... Hade hon vetat att
hans nåd rådde om nålen, hade hon sjelf på ögonblicket
återskickat den, det är jag säker på ... Söta, lilla, goda herre!
Skicka ett bud till polismästarn och säg honom, att hans
nåd fått igen det stulna, och bed honom släppa ut mutter .. .
mutter är ju min stackars mor ändå!»
»Jag ska göra hvad jag kan, min gosse! ... I morgon
vill jag...»
»Inte i morgon, utan nu ... nu ... nu genast måste
hans nåd fara ut!... Jag får ju säga till betjenterna att de
spänna för... jag ville gerna spänna mig sjelf for släden,
bara...»
»Men betänk, min gosse, att din mor är i lagens våld
och att, äfven om jag afstår från all talan, lagen i alla fall
måste ha sin gång.»
»Jag vet det nog, hans nåd; men de förnäma herrarne
kunna nog, om de vilja, göra lagen om intet... de ha gjort
det, som jag hört, i svårare saker än den här... det här
är ju ändå bara ett lappri, hans nåd!... Men det lapprit
räddar min arma mor... Jag får ju säga till åt hans nåds
folk, att...»
»Du är tokig, min gosse, jag har inte- tid nu!»
»I morgon är det för sent, för då blir det ransakning
igen, och mutter, som de slå och hudflänga under rådstun,
ska bekänna, och se’n är det förbi med henne!»
»Det går inte an, hör du! ... Se der har du pengar ...
jag ska skaffa dig in i en lära... gå nu, och ställ inte till
något uppträde... Jag väntar främmande och har derför
inte tid nu att...»
»Herre, min lefvande Gud!» utropade Olof med en så
sönderslitande stämma, att betjenten, som stått i tamburen,
förskräckt skyndade in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
