- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Romaner 3. Vålnaden /
320

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320

jtti.aftonen.

Fru Lindqvist blef rörd och torkade sig i ögonen.
Stenfjäll tryckte sin fästmös hand, men drog sin hand hastigt
till sig, ty han kände ingen tryckning tillbaka. En fästmös
hand, som nyss vidrört de julklappar, hon fått af sin
fästman, och strax derefter omfattas af hans hand, utan att
gifva tecken till lif, är visserligen svär för honom att länge
qvarhålla.

Plàtslagaren kom derefter in pà kapitlet om hushållning
och sparsamhet. Han hoppades, att de unga tu så skulle
hushålla med smekmånaden, att det icke blefve tomt i den
ömsesidiga tillgifvenhetens skafferi för de återstående åren.
Han kunde aldrig med folk, som smekte och kysste
hvarandra hela Guds långa dagen; han kände, försäkrade han,
menniskor som börjat med kyssar och slutat med örfilar;
munnen är skapad, påstod han, för att äta och dricka samt
att tala förstånd när det så behöfs, men icke för att hänga
fast vid en annan, liksom hake och hyska.

Plåtslagarens hustru uppgaf en djup suck, som fann
återljud i Stenfjälls bröst.

»Och hvad det ekonomiska för resten anbelangar,»
fortfor plåtslagarmästaren, som icke gaf akt på annat än sina
egna ord, »så vill jag blott säga, att man så sällan som
möjligt bör bjuda folk till sig och aldrig några andra än
sina gelikar; ty bjuder man dem som bättre äro, så tro de
strax, att de göra oss en fasligt stor ära, och bjuder man
sämre folk, så inbilla de sig att de äro lika goda som en
sjelf och bli näsvisa till på köpet... Nej, kaka söker maka,
men hvarken krokaner eller ostkanter... En handtverkare,
som vill förtjena bra med schaber, bör laga så att han kan
få allmänna arbeten, ty med de allmänna medlen hushållas
aldrig... Derför bör man göra sig bekant med vissa af
stadens embets- och tjenstemän, särdeles inom drätselverket,
och slå i dem en och annan middag om året, så gör det
hvad det kan ... man måste vara knipslug som en hoftång
här i verlden!»

Efter utdelandet af dessa och dylika visa råd tömde
han sitt glas i botten och uppmanade de öfriga att göra
sammaledes. Glasen blefvo snart påfylda igen, och man
hörde på värdens hostningar, att en ny skål var i
farvattnet.

I detsamma öppnades dörren, och in kastades på golfvet
en säck, försedd med flere sigill.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:28:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/valnaden/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free