Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välgörabkn.
349
kan säga, att han gätt bort med julen. Tag äfven med sig
den här säcken och lägg honom in i kontoret.»
Hushållerskan tog säcken och gick. Assessorn öppnade
biljetten och läste sakta för sig sjelf:
»Sakramenskade bof|»
»Början är god,» sade assessorn och tog sig ett par
pastiljer till, hvarefter han fortfor att läsa:
»Jag äterskickar era julklappar med den hjertinnerliga
önskan, att fan mätte taga bäde dem och er I... Om ni
vore en rättskaffens menniska, så skulle jag med karbasen
öfver ryggen pà er tvinga er att giftas med min dotter,
det rötäigget, som just vore ett lagom stycke åf er... Men
nu är ni en bof, den största som någonsin gått i ett par
skor, och derför skall jag se hjertbloden på er ... Jag skall
slå in glasögonen i skallmejan på er, sà ni skall se ut som
en spräckt glasmästarskylt, vill jag lofva... er usle
luren-drejare ... er afdankade bläcksudd ...
Erik Lindqvist.»
Assessorn genomläste plàtslagarens korta, men
uttrycksfulla skrifvelse väl tre gånger, innan han, hoppande pä
stolen af qväfd skrattlust, stoppade ner den i bordslådan.
»Det der sökte honom,» sade han sakta; »den der lappen
skulle vara en prydnad för en pekoraliesamling... Sådant
der folk vet nu ingenting högre än den fysiska styrkan...
Jag tycker hvad de bestarne skulle husera, om det inte
funnes lag och rätt till här i verlden I... Det eländiga
packet, hvaröfver religionen gråter, men hvaràt förståndet
skrattar I»
»Hvad skrifver min far?» frågade en darrande röst
från soffan.
»Gubben är litet kort om hufvudet, det förstås,»
svarade Levander; »men det var ändå artigare än jag väntade.»
»Hvad skrifver han om mig?»
»Mot dig, mitt barn, tyckes han ganska foglig, och det
vill synas, som han redan ångrade sitt beteende mot sin
stackars dotter.»
»Får jag inte läsa hans bref?»
»Alltför gerna, min söta Charlott!» svarade Levander,
lemnande stolen och närmande sig soffan.
»Hvar är brefvet?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
