Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
vixgöbåben.
Fröken Marie Louise var outtömlig på artighet och
godhet. Fru Stenfjäll, som visst aldrig kunnat drömma om
att sä goda menniskor funnos till i denna usla verlden,
visste ej huru hon skulle bära sig ät för att uttrycka hvad
hennes tacksamma hjerta kände. Hon stammade och hackade
och slutade med nägra tårar, hvilka hade den effekten, att
fröken Marie Louise äfven blef rörd och började föra
näsduken till sina ögon. Sjelfva mamsell Sofia glömde för ett
ögonblick sina sorger och smälog mot sin bror, som redan
i andanom såg sig sittande i en ökstock med ett metspö i
handen.
Efter en timmes sålunda fördt samtal med den sällsynta
fröken gjorde fru Stenfjäll och hennes barn min af att vilja
återresa till Stockholm. Men se, då blef fröken Marie Louise
verkligt ond. Hon hade bespetsat sig på att se sina gäster
hos sig till middagen och ville derför på intet vilkor att de
dessförinnan skulle resa. Hon var så glad öfver att någon
gång hafva fått se menniskor hos sig, bland hvilka hon
kunde vara ogenerad. Hon förklarade, att hon bestämdt
skulle blifva deras ovän, om de ej stannade qvar hos henne.
Hon hade dessutom sjelf ämnat på eftermiddagen resa till
staden för att träffa sin brorson, och det i samma åkdon,
som fört herrskapet Stenfjäll till Sjöbérg.
Efter mycket krus och komplimenter beramades slutligen,
att resan skulle uppskjutas till eftermiddagen, hvilket
förorsakade den ädla värdinnan icke liten tillfredsställelse och glädje.
Derefter förde värdinnan, som syntes hafva fätt nytt
lif af sina gästers bifall till hennes bjudning, dem omkring
öfverallt i huset, visande dem köket, handkammaren,
mjölkkammaren och mycket mera sädant, som var intressant för
husmoderliga ögon att skåda och taga kännedom af. Allt
hvad de sågo vittnade om den mest exemplariska ordning.
»Ännu har jag ej fått upp mina väfstolar, men en sak
i sender,» menade fröken.
. En fröken med skottspolen i sin hand 1 En fröken med
handen på väfskeden, dunkande till dermed som en
torpar-hustru! Var då verlden nära sin sista tid, eller hade
aristokratiens högborna döttrar också ingått ett »Götiskt
förbund» till upplifvande af forntida seder?
Allt väckte de främmandes förväning och beundran.
Icke ett enda ord yttrade fröken Marie Louise om sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
