Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
kaptenen’.
icke så omöjligt, tycker han; men huru komma dit öfver
den fatala gränden, som är äfventyrlig för åkdon att köra in
uti, men ännu äfventyrligare för en menniska att hoppa öfver?
Takryttaren utöser dervid några eder öfver husvärdarne i
staden, som icke lägga smà broar mellan husen, hvilket
vore så nyttigt vid eldsvådor och andra utomordentliga
tillfällen. Hastigt ljusnar hans blick, ty han erinrar sig, att
det är en så kallad hvalfgränd och att de båda husraderna,
som bilda den, småningom närma -sig .hvarandra och
slutligen förena sig i ett hörn, som vetter åt Österlånggatan,
hvarifrån man genom hvalfvet inkommer i brinken.
Denna erinring lifvar hans mod och krafter. Han styr
nu kosan åt detta hörn, dels hasande sig fram och dels
kringgående de skorstenar, som resa sig i hans väg, alltid
med mycken varsamhet, ty han vet, att det minsta felsteg
är ett steg i grafven. Han hvilar sig ej förrän han väl
hunnit det efterlängtade hörnet. Han lyssnar och tycker
sig förnimma ljud af röster och springande personer
nerifrån gatan och brinken. Han ler inom sig rätt hjertligt
deråt och fortsätter sin underliga färd ifrån hörnet inpå
taket af det hus, som börjar husraden på andra sidan
brinken, samt befinner sig slutligen rakt ofvanför de
upplysta vindskuporna, som varit målet för den besvärligaste
af alla resor. Derefter halar han sig långsamt och försigtigt
ned ifrån takåsen och vinner lyckligen fotfäste på den mellersta
kupan, på hvilken han sätter sig, dels för att pusta ut .något
litet, dels ock för att öfverväga hvad han vidare bör
företaga. Han inser visserligen det ovanliga uti att så sent på
dygnet och genom en sådan öppning som ett fönster fem
trappor upp, samt klädd i nattrock och rökmössa, inkomma
och göra besök hos obekanta menniskor på sjelfva annandag
jul; »men han inser också, att det för det första måste vara
varmare derinne än på taket, och för det andra finnas trappor,
med hvilkas tillhjelp en dödlig sedermera kunde aflägsna sig,
i fall bemötandet blefve ogästvänligt. Han fattar sitt beslut,
halar sig derefter vidare ned från kupans tak och lägger
sitt öra mot rutan, lyssnande derigenom, ty den nedfälda
rullgardinen hindrar honom ifrån att kunna se in. Han
tycker sig höra ljudet af flere röster i förening med slammer
af knifvar och gafflar, hvaraf han drager den slutsatsen,
att man håller på att spisa qvällsvard derinne. Detta, långt
ifrån att afskräcka takvandraren, uppmuntrar hon&m, och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
