Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
föm.ofminqsdageit.
»Fan satt bestämdt och tittade ut genom fästmannens
ögon, det såg jag tydligt.»
»Det är märkvärdigt hvad du väl känner igen gamla
bekanta 1 ... Men det der är ju högst vanligt bland de
kära... Du vet kanske inte, hvaraf kärleken består, eller
huru han fick sina vingar?... Det skall jag säga dig...
Vår Herre ämnade förse den junkern med tvänne hvita
vingfar, ljusa som diamanterna i hans stjernekrona; men
knappt hade han satt fast den ena, förrän den ostyriga
pojken begaf sig af mot jorden sà ekiperad han var... Det
var klart, att med en enda vinge blott skulle det bära rakt
till fanders, och det gjorde det också... Dà passade
Beel-zebub på och limmade fast vid gossens andra skuldra en
eldröd vinge... Sålunda fick kärleken sina båda vingar,
den ena af himmelen, den andra af afgrunden, och flaxar
mellan dessa tvänne ställen, utan att rätt veta, hos
hvilkendera af dem han står i största förbindelsen ... När han
flyger, och det gör han beständigt, ser det ut som han hade
de vackraste, skäraste vingar ... hvitt och rödt tillsammans,
du förstår väl?... Men under det han så far fram öfver
den arma jorden, kastar han omkring sig himmelska liljor
med ena vingen och afgrundsgnistor med den andra... en
artig röra, som man må Gud bevara en ifrån! ... Men se
der kommer punsch sent omsider... jag har den äran, herr
prost 1... Hurudant àr få vi i år?... är det mycken käle
i jorden?»
»Åhja.»
»Finns det orgelverk i kyrkan?»
»Ja gubevars 1» ^ •
»Det spelas väl mest boston här på krfiJet?»
»Till det mesta.»
»Är det långt till-kyrkan?»
»En fjerdingsväg.»’
»Än till prestgården ’d’^?»
»Ett stenkast blott.» v
»Det var en krabat till betjent att dröja länge!... Vi
hinna knappast få polangen full.»
»Du är så tyst, Sebastian!» sade fru Stenfjäll till denne,
som satt för sig sjelf vid ett fönster; »hvad tänker du på?»
»Ja£ tänker pà, hur lycklig jag kunnat vara och hur
olycklig jag är,» svarade Sebastian.
»Tacka din Gud, som öppnat dina ögon medan tid var.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
