Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
befbiel8en.
»Jag är sönderbråkad i alla lemmar,» flämtade den
be-, friade, i det han böjde sig ned, upptog hatten och pelsen
samt svepte in sig deruti.
»Fort nu att binda mig!» yttrade postkarlen, ställande
geväret ifrån sig möt muren.
Denna besynnerliga anhållan af en fullt beväpnad soldat
; efterkoms på det sättet, att de begge andra snodde kring
hans armar och ben ett tåg, som enkom för detta ändamål
.tycktes hafva blifvit medtaget, och satte en kafle i hans
mun, hvarefter, och sedan de vräkt omkull honom invid
jådstumuren, de skyndade från stället.
»Så är jag då fri och ledig igen!» jublade den
befriade; »jag skall aldrig i tiden glömma denna hederstjenst,
som herr baron...»
»Tyst!» inföll den andre; »jag begär din tacksamhet i
handlingar, icke i ord.»
»Det ena goda förskjuter inte det andra, menar jag.»
De hade nu kommit till hörnet och skulle vika af till
venster in på Myntgatan, då ett hjertslitande jämmerrop
trängde till deras öron ifrån djupet af Kolmätargränden.
De stannade, lyssnande.
»Hvad var det?... Hörde du inte?» hviskade mannen
med mössan till sin följeslagare.
»Det lät som när man spetsar folk,» svarade denne.
Jämmerropet hördes ånyo, svagare och rosslande,
liksom en döendes.
»Det är någon som mördas!» ropade den förre.
»Låt oss se åt,» sade den senare, görande min af att
vilja skynda dit hvarifrån ropet hördes.
»Är du tokig?» frågade den andre, hållande tillbaka
sin följeslagare; »är du redan mätt på friheten?»
»Nej, min själ, jag det är eller någonsin blir, men jag
tycker ändå, att man borde hjelpa den arma satan, som
haller på att sätta lifvet till, eller, hvad som än värre är,
mister plånboken.»
»Du följer mig på ögonblicket... jag har inte lust att
blanda mig i några vidare äfventyr... Bort ifrån dessa
fördömda nästen 1» .
Derefter fortsatte de med stora steg vägen till
Mynt-torget och försvunno i natten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
