Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bböllopsdaoen. 483
kunde inte förklara orsaken för mig sjelf, men hvad jag vet
är, att jag blef mycket sämre efter medikamenten»
»Och detta har du inte talat om förut!» "
»Jag erinrade mig det först dä du talte om för mig den
lika besynnerliga händelsen pà färden öfver viken i dag.. .
Jag säger ännu en gäng: Gud läte bara allt slutas väll»
De båda bröderna hade nu hunnit till porttrappan och
skulle bestiga densamma, dà Johan kände sig vidröras af en
främmande hand och hörde en röst utropa:
»Hvarför kom inte herrn ner till stranden, som jag
bad om?»
Johan, som igenkände Olofs röst, drog foten tillbaka
från trappsteget. Sebastian stannade äfven.
»Ar det du, gosse?» frågade Johan förvånad; »hvarför
är du qvar än?»
Olof förnyade sin fråga utan att besvara Johans.
»Jag hade glömt det,» svarade den senare.
»Det var mycket illa, det,» utlät sig Olof med
bekymrad stämma; »mycket illa, för jag ska säga, att baron
Svärdfàlt...»
»Baron Svärdfàlt!» utropade Sebastian och Johan på
en gång.
»Baronen är en katt, fast han gömmer klorna under
de silkeslena håren,» sade Olof, »och många råttor fångar
han i ett enda tag.»
»Hvem är du, gosse?» frågade Sebastian.
»Han, som var med mig från staden i dag,» svarade
Johan, »han, som jag talte om.»
»Jag har i flera timmars tid,» började nu Olof igen,
»tassat häromkring för att få tag i herrn; men den som
fick tassa förgäfves, det var jag. .. Nu ha de kånkat fram
med kullerstolarne derinne och presten har tagit på sig
prestkappan, det såg jag genom fönstret, för de ska kopplas
ihop i flygande fläng, har jag hört.»
»Du talte om baronen?» sade Sebastian ifrigt.
»Baronen är en erkeskälm, så baron han är,» genmälde
Olof; »han ville i dag bada sin lilla svåger för att till
bröllopet få honom hvit i ansigtet som ett stycke krita. ..
men jag färgade drängen gul och blå, jag, så han ligger
och kippar efter andan dernere i drängkammaren ... ja, min
själ, gjorde jag icke så... men när Olof Sohlberg hyfvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
