Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528
abfvkt.
sig kronan att röra
och vidgar sig
utöfver tinningar bleka. _
En orm hade flätat
sig hop till en krona,
sora liknade myrten, •
fast ingen det visste.
Nu rosorna röda, *
som sutto vid barmen,
begynte att glöda
och färgade brudens
* bleknade kinder
så vackra och röda.
Se, hur de springa,
de rysa och springa
och skrika, så liken
i grafvarna vakna.
En springer dock icke,
han stannar hos bruden
och rycker från henne
den sargande ormen,
• den lustiga kronan
med gaddar till blommor.
Pappa! Pappa! Pappa!
Hennes röst, som vid utsägandet af de sista orden blifvit
allt mer klagande och jämrande, förlorade sig småningom
i en knappast hörbar hviskning, hvilken slutligen bortdog;
men man såg den olyckligas läppar röra sig, liksom ville
hon upprepa orden, men saknade krafter dertill.
»Se der ert verk!» sade Anker halfhögt till baronen;
»det goda ni förstört kan ni inte återställa... en hel
mansålder af ånger kan inte försona hvad ni brutit I»
»Fören friherrinnan tillbaka på hennes rum!» befalde
baronen betjenterna.
Dessa framträdde, men stannade på en vink af fröken
Amanda.
»Jag skall föra in henne,» sade hon, hvarefter hon
närmade sig sin broder och hviskade till honom:
»Rudolf! ... Brister ej ditt hjerta vid denna syn?...
Lyssna för sista gången till din systers varnande.röstl...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
