Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
640
hämden.
Men de små molnpuflkterna upplöstes snart i den;
ljusflod af segerfröjd, som genomströmmade hans hjerna. Han
brukade vanligtvis kasta en blick pà dagens tidningar, innan
han somnade. Förr voro de kanske mer sömngifvande än
nu. Han fattade den tidningen som redan pà förmiddagen
utgjort Svärdfälts förtviflan och läste om just samma artikel
som rörde denne.
»Hur dumt, att jag inte förr kommit att tänka pà den
der saken, innan jag sammansmidde det här vackra halstret
för min noble vän! . .. Hur lätt hade det inte varit för mig
att tillägga en liten glödgad ten angående salig Palm . . .
men det kan gà för sig i- morgon ... Stackars Svärdfält. . .
du måtte inte ha för rolig natt i natt I... Jag ville inte för
mycket godt byta med dig.»
Derefter lade han ifrån sig tidningsbladet, påtände
nattlampan, släckte ljuset och insomnade under de ljufvaste
föreställningar. Men de ljufva föreställningarna stannade
utanför de tillslutna ögonlocken och sluppo ej in i den
verld, som öppnades af drömmarnes gäckande féer. Ack,
hvad det ofta ligger för en himmelsk vedergällning uti
dessa hulda geniers gäckeri! Hur månget slumrande öga,
som endast genom tårars dimma skådat dagens sol, har ej
i nattens och drömmarnes famn tjusats af de klaraste bilder!
Hur ofta har ej deremot lyckans och glädjens skötebarn
qvidit pà sin bädd och svettats ångestsvett vid de
föreställningar af aldrig anade lidanden och qval, som drömmens
varnande gudom framkallat! Det var en dröm af det senare
slaget, som anfäktade Levander.
Han tyckte, att han hade all sin förmögenhet vexlad
i dukater och att dukaterna voro lagda i flere hög^r, som
pyramidaliskt reste sig från golfvet, samt att han sjelf làg
makligt utsträckt pà sin soffa med ögonen fasta vid de
glänsande guldpyramiderna. Bäst han sà làg och fröjdade
sig åt dessa pyramider, som oupphörligen växte och
utvidgade sig, började det droppa från dem, först droppar af guld,
hvilka dock småningom förvandlades till droppar af blod.
Nu begynte pyramiderna draga sig till hvarandra, bildande
en menniskogestalt, som närmade sig soffan, hvarpå
Levander låg. Ju tydligare anletsdragen blefvo, desto
våldsammare kände Levander sitt hjerta krympa tillsammans.
Slutligen stod för hans ögon Palms blodiga lik, vinkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
