Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
648
omfamning ab.
»Ska jag egenhändigt öfverlemna det?» frågade Stark;
»ska jag marschera ner till den der satans egendomen, som
vi besökte midsommarnatten i fjor, utan att ha det allra
minsta för besväret?... Om du är road af att bada dig i
kärret en gäng till, sä har jag åtminstone ingen lust att gà
med svullen skalle den här kalla årstiden.»
»Du behöfver inte gä längre än till Bergstrahlska huset
.. . hofmarskalken kom till staden i gär afton och bor i
detta hus... du beger dig pä ögonblicket dit, och när du
väl uträttat ditt ärende, så går du inte förrän du fått svar
pà brefvet.»
»Ska jag vänta pà svar också?... Du är riktigt treflig, du.»
»Svaret består uti hederliga drickspengar, som jag bedt
hofmarskalken ge dig... det står något i brefvet om det
också... du kan lita på det... du vet att jag alltid håller
hvad jag lofvat.»
»Det vet jag nog ... men om ...»
»Bekymra dig inte, du ... det är blott mig han känner,
och af den bekantskapen har han haft nog... Se så, skynda
dig nu ... der har du något på förhand som sätter fötter
under dig.
Ros räckte dervid en sedel pà tre riksdaler åt Stark,
hvilken, uppmuntrad deraf, tog brefvet och skyndade ur kojan.
»Nu har jag godt och väl undanstökat den saken med,»
sade Ros; »jag känner mig nu lättare till mods... Jag har
aldrig förut sett någon menniska dö... men när jag hörde
den der skurken be och såg honom rysa i dödsstunden, då
kände jag, att det fanns en vedergällningsrätt efter döden,
och att det andra lifvet inte är att leka med... Pengarne,
blodspengarne, jag tagit ur hans byrå, började röra sig i
mina fickor, så tyckte jag ... jag kunde inte behålla dem ...
nej, det kunde jag inte.»
»Hvar gjorde du af dem?» frågade gubben.
»Jag lade alla de stora sedlarne, det var visst flere
tusen riksdaler, i ett paket med utanskrift till
överståthållaren och en liten lapp inuti, hvarpå jag skrifvit så här:
Af en person, som önskar vara okänd, öfverlåtes hela
summan till fördelning mellan Stockholms fattiga ... Jag
lemnade paketet tidigt pà morgonen till en betjent hos
öfverstàthållaren ... När jag det hade gjort, föll den första
stenen från mitt bröst, och när jag nu skickade af det der
brefvet, så föll den andra ... Men det är ett helt berg qvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
