- Project Runeberg -  Bland professorer och studenter : Uppsalaminnen berättade av gamla studenter och andra /
52

(1938) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jägerskiöld, L. A., Gustaf Kolthoff. Forskaren, medarbetaren och vännen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

Andersson (sedan rektor i Lidingö) och läste på
licentiaten. Kolthoff önskade den senare till vikarie och hade
vidtalat honom. Men Kolthoff förväxlade lätt namn
och förhållanden, när det gällde människor. Hans
föredragning av ärendet för professor Tullberg fick därför
ungefär följande form: »Jag tycker vi ska ta Lars
Gabriel. Han har så många barn, och han behöver
därför extra inkomster.» Tullberg svarade något häpen:
»Jaså, har han så många barn? Jag som trodde att han
var ogift!» Under stor munterhet klarades saken upp.
Lars Gabriel blev tillförordnad och skötte sig till allas
belåtenhet. Men under många år fick ban lida oförtjänt
smälek för sina många barn. Bl. a. då Sörmlänningarnas
inspektor Olof Hammarsten vid det nya nationshusets
invigning sade: »Vi veta alla, att Lars Gabriel har så
många barn. Men det mest lyckade av dem är dock
Sörmlänningarnas nya hus» eller något i den vägen.
Lars Gabriel hade varit en av de mest drivande krafterna
för detta bygge.

Ären gingo. Jag blev mer och mer intagen av
Kolt-hoffs vänsälla, vinnande väsen. Hans ekonomiska
förhållanden voro långt ifrån lysande. Men han såg gärna
vänner i sitt hem i all enkelhet, och ingenstädes trivdes
vi bättre. Han bodde Sysslomansgatan 26 i det hus,
som 1903 köptes av Tullberg och då inreddes
utomordentligt vackert och hemtrevligt. På Kolthoffs tid var
det rätt enkelt och kanske även något förfallet. Men
ban satte sin personliga prägel på bostaden, liksom på
allt annat ban hade att göra med.

1 ett hörn av den stora salen var en väldig, starkt
krokvuxen pilstam stadigt fästad så, att dess övre ända
sköt långt ut i rummet. Överst låg en vacker lokatta.
Hennes make sträckte sig lekande upp mot sin maka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:52:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blandpro/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free