Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jägerskiöld, L. A., Gustaf Kolthoff. Forskaren, medarbetaren och vännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
bland annat till Öland. Dit återkom Kolthoff sedan så
ofta han kunde. Ottenby längst i söder på ön erbjuder
ett synnerligen rikt fågelliv, särskilt är fågelsträcket där
ovanligt starkt, det största i vårt land. Här iakttog
Kolthoff detta sträck år efter år. För att få ett så
noggrant resultat som möjligt byggde han sig ett gömställe,
varifrån flyttfåglarna bestämdes till arten, räknades och
antecknades. Dessa iakttagelser, vid vilka sonen Kjell
hjälpte till, pågingo så gott som dagligen från
midsommar till slutet av oktober 1891. De offentliggjordes 1896
i en professor Wilhelm Lilljeborg på hans 80-årsdag
tillägnad festskrift under titeln »Zur Herbstwanderung der
nordischen Sumpvögel». Man kan nog säga, att detta
till omfånget ej särskilt stora arbete med sin tabell bildar
epok i flyttfågelforskningen, så vitt den rör småvadarna.
Kolthoff visar upp att de gamla fåglarna resa långt före
ungarna. Honorna av några arter, t. ex. storspovens,
draga söderut redan före midsommar, hanarna flytta
senare, ungarna i augusti. Detta förhållande var förut
okänt, men det ingår nu i ornitologernas medvetande
som fastslaget.
Under de senaste åren, då intresset för
flyttfågel-forskningen befunnit sig i starkt stigande, har den som
skriver dessa rader mer än en gång från utländska
vetenskapsmän anmodats att söka skaffa dem exemplar av
den Kolthoffska skriften. Den är på väg att bli klassisk.
Jag skulle vilja säga, att det är Kolthoffs viktigaste rent
vetenskapliga insats rörande en bestämt avgränsad fråga.
Detta arbete är, som titeln anger, utgivet på tyska. Så
vitt jag minns, är det den enda av hans talrika skrifter,
som ej är på svenska.
Delvis sammanhängde Kolthoffs obenägenhet för
främmande språk med hans bristande skolgång. Som
barn var han mycket klen. Läkarna trodde ej, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
