- Project Runeberg -  Bland professorer och studenter : Uppsalaminnen berättade av gamla studenter och andra /
71

(1938) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jägerskiöld, L. A., Gustaf Kolthoff. Forskaren, medarbetaren och vännen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

sade von Yhlen, när de passerade den innersta, »jag vill
se i den.» Helge gjorde allehanda svårigheter: »Där
finns bara skräp.» O. s. v. Men von Yhlen var envis.
I denna innersta sump fanns dock ingen hummer. Så
satte Helge åter kurs på den yttersta, och ett liknande
underhandlande började igen, när de voro vid den näst
innersta. Samma besvikelse för von Yhlen. Till sist
tröttnade han och gav tappt utan att ha tittat i den yttersta
sumpen, som ju Helge varit så angelägen att föra honom
till. Men just i den förvarade Helge sina humrar!

Vi yngre zoologer lärde oss naturligtvis mycket av
Kolthoff, inte minst jag, hans medarbetare. Men hans
direkte lärjunge var framför alla sedermera
regementsläkaren Herman Nyqvist. Han blev läromästarens like som
fältornitolog och i viss mån även som preparater. Om
hans kunskaper, skicklighet och samlarnit vittnar det på
olika fågeldräkter så rika museum han skänkt till
Jönköpings stad och som finns i parken vid Dunkehallar.

Även den store fysiologen Magnus Gustaf Blix,
sedermera rector magnificus i Lund, räknade sig som
Kolthoffs lärjunge i jakt och fågelkännedom. Det har han
själv sagt mig.

När de fem barnen växte upp och utgifterna
naturligt nog ökades, sökte Kolthoff att bättra på sin ekonomi
genom en naturaliehandel. Ty lönen var usel. Från
början hade han ej rätt till sådant. En dag sköt han en
lappuggla utanför Uppsala. Universitetet behövde ej
denna sällsynthet. Den var redan tillräckligt företrädd i dess
samlingar. Lilljeborg medgav då, att Kolthoff fick
försälja dyrgripen för egen räkning. Han hade ju skjutit den
»utom tjänsten». Detta blev begynnelsen till hans
naturaliehandel och konserveringsaffär, som ännu finnes
under hans namn, fastän driven av andra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:52:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blandpro/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free