Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holmgren, Frithiof, Uppsalapojkar på 1890-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
med fast hand styrdes av Augusta Tranberg. »Tant»
Tranberg hade emaljöga, vilket väsentligt försvårade allt
fuffens, då det ju var rätt svårt att bedöma vilket
område av klassen som stod under bevakning i ett givet
ögonblick. Innanför skolgården fanns en paradisisk
trädgård, som vi skolbarn fingo betrakta endast genom
en hög gallergrind. Där lekte en liten prinsessa, nu
härskarinna på residenset i ett av Smålandslänen . . .
Pojkminnen bli gärna mer eller mindre förknippade
med skolan. Så ock här. »Jäntskolan» undervisade till min
lycka pojkar endast i småskolan, varför prövningen till
storskolan, Katedralskolan, en vacker dag stod för dörren.
Där lärde mig erfarenheten för första gången, att allting
är relativt här i världen. Jag var van att i den lilla
flickskolan som primus bland pojkarna klara allting
lekande lätt, men här fann jag en skånsktalande pojke,
som till min obeskrivliga förvåning klarade både
räkne-talen och annat fortare och bättre än jag. Det blev mig
redan första terminen klart, att han med sin framåtanda
skulle distansera mig för all framtid, och nu sitter han
också som president i en av våra hovrätter. Den gången
dömde jag rätt. Jag hoppas att han gör det nu.
Det störtade många nya intryck över »vällingarna»,
då de inträdde i skolans första klass med ny skolmössa,
som förresten, om allt gick väl, varje år skulle bytas
ut mot en ny, ty i Uppsala hade man och har väl ännu
en speciell mössa för varje klass upp till femte.
Invig-ningsstut gavs i gymnastiksalen, dock i mycket lindrig
form, såvitt jag kan minnas. Det är besynnerligt att
nykomlingar i skolor av alla slag alltid måste mottagas
med visserligen mestadels skämtsamt men dock gissel.
Jag har aldrig förstått vitsen därmed, då det alltid ger
luft ål översitteri. Dessa »skändningar», om än ej i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
