Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Siwertz, Sigfrid, Uppsala, melankolien och abstraktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
vårbaler och nationsskändningar och allt det där hade
jag naturligtvis ett djupt förakt. Jag kan inte erinra
mig att någonsin ha frusit så in i själens märg som vid
min första valborgsmässoafton i Uppsala, och aldrig har
jag heller känt mig så ensam och dum och förtvivlad.
Offentliga tillställningar och all glädje och gripenhet,
som skall inträffa på bestämt datum och klockslag, gör
mig egendomligt förstämd. Jag skulle aldrig som
Karlfeldt kunna hämta någon inspiration från almanackan.
När vi sen tågade ned på Gästis för att börja den
stora vårsupningen, lämnade jag nationskamraterna och
slog mig i slang med en liten löjlig fransk globetrotter,
som slumpen kastat av här i Uppsala. Ja, jag satt med
honom uppe på hyllan, rådbråkade min beskedliga
skol-franska och blickade från min av internationella vindar
omsusade position ned på de instängda och
småstads-aktiga Uppsalatraditionerna.
Ja, jag måste som sagt ha varit bra odräglig på den
tiden — min enda ursäkt är att jag var odräglig även
för mig själv. En kritisk ande och en ganska svårartad
Besserwisser. Men ändå så osäker innerst inne. Ja, en
stackars osäker Besserwisser, om jag så får säga, en
Besserwisser dämpad av melankoli och bitter
ensamhetskänsla, främlingskänsla.
Det är egendomligt hur melankolien stänger för,
skärmar av. Jag gick över fyra år i Uppsala och lärde
mig ändå aldrig riktigt gatnamnen. Det var väl också
ett slags omedveten protest.
Nu efteråt förstår jag att det ävenledes fanns ett visst
samband mellan melankolien och — abstraktionsbegäret.
Detta betydde flykt från och kanske även hämnd på
den verklighet, som man icke kunde trivas med och
bemästra. Därför blev min egentliga upplevelse vid
universitetet nog ändå Kant och den tyska transcenden-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
