Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andræ, Tor, En recentiors memoarer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
inte vore det i barnkammaren. Med större skäl kunde
det påstås att Fritiofs saga alltmer sjunkit ned till
barn-eller åtminstone ungdomsläsning. Efter honom yttrade
sig en annan ung man, mera stillsamt och försynt men
med stor sakkunskap. Om möjligt ännu mer
förkrossande var en tredje, en pojke, som icke kunde vara
äldre än jag och ändå tycktes veta och behärska allt.
De tre debattörerna hette: Martin Lamm, Anton Blanck
och Oscar Wieselgren.
Detta var alltså ett seminarium! Här hade man egna
meningar ocli förde fram dem utan att i minsta mån
känna sig hämmad av professorns fruktade närvaro.
Här bedömde man litteratur med föga hänsyn till
skolböckernas värderingar och påståenden. Här rörde sig
även de yngsta deltagarna bland ting, som jag knappast
hört viskas om, som hemma hos sig och på sin mammas
gata. Jag kände mig nedslagen i skorna, uträknad,
bortburen. Hemma i min kula på Odensgatan 11 satte jag
mig ned och betraktade min ställning. Jag måste vara till
studier obekväm och gjorde kanske klokast i att snarast
återgå till näringarna eller i varje fall rädda mig in
bland teolfilarnas hjord, där jag kände mig något bättre
motsvara standardfordringarna.
Mitt stukade självförtroende repade sig ju
småningom. Föreläsningarna voro mera uppmuntrande. Med
den stigande ovilja att åhöra muntliga föredrag, som
hos mig kommit med åren, och åtskillig yrkesmässigt
bedriven snabbläsning, förefaller det mig nu nästan
otroligt att akademiska föreläsningar en gång kunnat
till den grad entusiasmera mig. De gingo för sig i
lärosalen IV klockan nio, ett ogemytligt klockslag för den
tidens studenter. På främsta bänkarna sutto en rad
studentskor: en sydländsk, glittrande och talför, som nu
härskar som professorska i ett av stadens mest liisto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
