Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asplund, Karl, »Ecclesia militans»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
268
torierna i det gamla huset Larsgatan 2 voro ingen
barnlek för unga akademiska herrar med nyvunnen
självkänsla och lust att smaka frihetens fröjder. Den som
inte kunde läxan antecknades på listan, och den som
skolkat några gånger avstängdes under hårt ironiska
former från deltagandet i examineringen. Det var något
av livsglad bödel över den berömde professorn, då han
slungade ut frågan över auditoriets i hans tycke kanske
mest alltför lantliga och innocenta fysionomier, men icke
ens de sötaste studentskor sluppo lindrigare ifrån, trots det
synbara välbehag, som de okulärt beredde honom. De
sötaste voro otvivelaktigt den lilla livliga och glittrande
glada Ellen Landqvist (syster till professor John L.) och
göteborgskan Hervor Mellgren, numera gift med d:r
Johannes Wickman. Det stora lärdomsljuset, en
plugghäst och polyhistor av redan då stora mått, var Erik
Linus Vennberg, upplänning, en kraftig bondpojke,
sedermera utgivare av Dahlbergs Svecia, en av de stora
vetenskapliga studentbegåvningar, som aldrig kommit
till sin rätt i fortsättningen.
När man väl kommit över den första terminens
ele-mentarskolestadium, var Schück den vänligaste Mentor
för den som intresserade sig för litet självständigt arbete.
Martin Lamm ledde under hans överinseende
seminarieövningarna vårterminen 1909. På den tiden gällde det
— inte bara på skolstadiet — att med ett slags
exakthetens romantik göra litteraturhistoriska
sammanställningar huvudsakligen genom belägg av rena lån. Det
var svenskt sjuttonhundratal vi sysslade med, och
Gyllenborg och Creutz blevo till slut som en trasmatta av
lånade alexandriner ur den utländska litteraturen. Hur
Lamm sedan på ett lysande sätt givit synteser och
idéhistoria är ju tillräckligt bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
