Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Josephson, Ragnar, Bland 1910-talsesteter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
talernas stora familjeroman i huvudet for jag omedelbart
ned titi Staden mellan broarna för att avslöja indiskreta
förhållanden mellan Stockholmsportalerna. Det blev
min första seminarieuppsats, mer roosvalsk än Roosval
själv.
Nu började man så småningom få de tvenne fasta
polerna för sitt Uppsalaliv, ett seminarium och ett
matlag. För mig blev det även tvenne poler av tänkesätt.
Ty mitt matlag var och förblev historiskt och
litteraturhistoriskt. Där fanns Schiick-, Lamm- och
Blanck-lärjungar av finaste årgång — jag tänker särskilt på
Alvar Silow med den vänliga, kloka blicken bakom de
glittrande glasögonen och Cail Santesson, den fine,
varsamme vårdaren av Atterboms poetiska lustträdgård;
ban vattnade sparsamt, i små portioner, den blå
blomman; men den höll sig verkligen riktigt frisk. Där
fanns i matlaget även representanter från gränsgebiten,
historikern Hugo Valentin, ljust brinnande i anden, den
fint musikkännande Einar Sundström, den livfullt
mångkunnige Harald Heyman, den brett sociale Kurt
Bergström och dessutom en främmande Stockholmsfågel i
detta uppsaliensiska humanistlag, matematikern Nils
Zeilon. Men i själva verket var han den värste
humanisten av oss alla och dessutom en stor målarbegåvning;
jag fortfar alltjämt att med samma njutning som då
betrakta hans av tidsmodet oberoende, inspirerade konst
i den nu till Lund överflyttade ateliern. Matlaget hade
även anslutit till sig främmande kulturattachéer, bland
annat en dansk litteraturhistoriker Carl Gad. Och den
danske litteraturlektorn kom även långt senare att spela
den största roll i mitt och mina kamraters bildningsliv,
det var när Georg Christensens strålande vänlighet och
rika gemyt upplivade Uppsalahorisonten. Vid den tiden
tillhörde jag visserligen inte, såsom tidigt gift, ett mat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
