Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häggman, Jean, Då Sturemonumentets öde avgjordes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då Sturemonumentets
öde avgjordes
Några erinringar
av
Jean Häggman
UNDER MER än ett halvt sekel — från 1870-talets
början till framemot mitten av 1920-talet — utgjorde
frågan om resandet av ett värdigt minnesmärke åt Sten
Sture d. ä. ett brännande spörsmål inom Uppsala
stu-detkår. Generation efter generation av Uppsala
studenter ha brottats med det besvärliga problemet, och det blev
(ill slut en prestigefråga för kåren att få det bragt ur
världen, då det omsider hotade att kasta ett löjets
skimmer över en nog så allvarlig sak. Det kan synas
märkligt, att just denna fråga varit mäktig att under så lång
tidrymd samla kårmedlemmarnas intresse och utlösa så
mycken energi och arbetsvillighet hos den ena
studentgenerationen efter den andra. Men det har mänskligt
alt döma sin yttersta grund däri, att »Sturefrågan» under
diskussionens gång och genom påverkan av en rad yttre
faktorer tid efter annan ändrade karaktär och ständigt
gav nya impulser.
Då uppslaget först gavs — det skedde 1871 i
samband med kårens högtidliga firande av
Brunkebergs-segerns 400-årsminne — hade planerna på ett
monument över segerns organisatör, riksföreståndaren Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
