- Project Runeberg -  Bland professorer och studenter : Uppsalaminnen berättade av gamla studenter och andra /
353

(1938) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häggman, Jean, Då Sturemonumentets öde avgjordes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

353

Sture d. ä., haft skäligen blygsamma proportioner. De
inskränkte sig till att kåren skulle söka åstadkomma
en tämligen enkel ärestod över segraren vid
Brunkeberg, avsedd att avtäckas vid universitetets jubelfest år
1877. Det lyckades emellertid icke kåren att till denna
tidpunkt få ihop de nödiga medlen för ändamålet,
varför planen tillsvidare måste skrinläggas under väntan
på att ytterligare penningbidrag skulle inflyta.

Mot slutet av 1880-talet fick frågan oväntat en knuff
framåt genom en donation, som det norska statsrådet
H. R. Astrup gjort till Uppsala universitet och som av
detta överlämnades till studentkåren. Donationen
utgjordes av en kolonn av älvdalsporfyr jämte ett kontant
belopp av 10,000 kr. för kolonnens kompletterande —
Astrup var vid denna tid ägare av Älvdalens porfyrverk.
Det föll sig egentligen ganska naturligt, att kåren efter
övertagandet av den astrupska donationen skulle söka
utnyttja porfyrkolonnen vid förverkligandet av planerna
på ett Sturemonument, som lämpligen kunde placeras
i anslutning till det redan då planerade kårbygget. Det
tog i verkligheten nära femton år, innan Uppsala
studentkår efter otroliga vedermödor kom till insikt om att
tanken på ett kårens Sturemonument helt enkelt måste
kopplas bort från den olycksaliga porfyrkolonnen och
från placeringen vid en blivande kårbyggnad. Följden
härav blev en ny pristävlan — den första hade utlysts
år 1899 — vartill tävlingsbidragen skulle vara
avlämnade den 1 april 1902 och vid vilken de tävlande icke
voro bundna av den ovannämnda kolonnen.

Det var vid denna pristävlan, som den 27-årige, då
ännu tämligen okände konstnären Gari Milles med sitt
förslag »Granit» erövrade ett fjärde pris och därmed
ledde in hela monumentfrågan på ett alldeles nytt spår.
Från det ögonblicket Milles offentliggjorde sitt
monii-23 — XIX.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:52:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blandpro/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free