Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ehnmark, Elof, Bland vitterhetens vänner och utövare i tjugotalets Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
man, som föreföll så bortkommen, så nästan hjälplös i
tillvaron, fylla sina böcker med ett myller av skarpsynt
sedda, träffsäkert iakttagna individer, hur kunde han
veta så mycket om världen och människorna? Men
så ofta jag tar ned någon av hans böcker från hyllan,
kommer jag med vemod ihåg hans finurligt plirande
ögon och hans godmodiga nickningar med det stora
huvudet över glaset. Även om det inte blev sista gången
vi träffades, är det den gången jag minns bäst.
Vad jag här i all anspråkslöshet sökt berätta om är
sådant, som först dykt upp vid den snabborientering i
det förflutna, som blev en självklar följd av uppdraget
att nedskriva några rader om mina studentår och några
erinringar från det litterärt intresserade Uppsala på
1920-talet. När man sätter sig ner för att skriva om sitt eget
Uppsala, har man en livlig känsla av att det var mycket
som hände och därtill viktiga ting, men det man sedan
får grepp om blir i alla fall bara några spridda drag,
kanske inte ens så särskilt representativa för skedet.
Det är verkligen ingen lätt uppgift att söka ge en bild
av dessa Uppsalaår med deras speciella atmosfär och
problemlägen, men jag hoppas, att svårigheterna i
främsta rummet bero på att min generation ännu inte
hunnit fram till den riktiga memoaråldern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
