Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wennerström, Eva, Några minnen från Värmlands nation 1928—1938
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
437
av de betydelsefullaste, för att ej säga det
betydelsefullaste i nationens historia. l)et har väl förut fattats
beslut i samma riktning, men de ha blott varit mer eller
mindre förberedande. Denna dag åter har det beslutats,
att det byggande av ett eget hem åt Värmlands nation,
varom så länge planer varit å bane, omedelbart skall
sättas i gång. Ät vår generation har det förunnats att
få förverkliga den förhoppning, som så många
generationer före oss hyst, men som för dem stannat vid blotta
förhoppningen.»
Sedan den första stenen lagts och ett kopparskrin
med diverse dokument inmurats i grunden, följde vi med
intresse varje fas i det nya husets utveckling: det var
ju vårt eget blivande hem, som restes. Vi klättrade
omkring på byggnadsställningar och murar. Ibland, när
det var fest uppe på gamla nationen, kunde det hända
att vi gingo ner i bygget och tittade på Gästis-kvarterets
alla katter, som sutto i ring kring koksgrytorna och
gnistrade med ögonen. När vi kommo till staden i
september 1930, höll man som bäst på med inredningen.
Vi kunde stå i timtal och se på konstnären Gotte
Lundquist, när han dekorerade väggarna i Tegnér-rummet
efter mönster av ett rum på Rämen. I högtidssalen
torkade den bläcksvarta frescofärgen inför våra ögon
till en fin ljusblå nyans.
På förmiddagen den 11 oktober samlades
landsmännen till ett sista landskap i »de tusen valsernas sal» uppe
i gamla nationen, och därefter drogo vi i högtidligt tåg
över gården för att taga det nya huset i besittning.
Konungen hade i egenskap av förste hedersledamot
infunnit sig för att förrätta invigningen. En spirituell
kantat hade till författare och kompositör Gottfrid
Kallstenius. Den gick rakt till våra hjärtan, ocli än i dag
kan man ur den få höra citeras rader, som blivit beving-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
