- Project Runeberg -  Järnbäraren och andra berättelser (1914) /
8

(1914) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnbäraren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De ord, de med varandra växlade, voro dock icke särdeles befryndade varken med härden eller kypen.

»Det är inte utan en viss oro», sade färgaren, »jag följer dig på dessa lustvandringar. Tänk om någon kände igen oss där vi stå raklånga framför disken för att betala vår kostliga förtäring! När jag nyss såg, hur det lyste i Rejsens källarfönster, kände jag mig verkligt sugande. Finkelsupen och dubbelölet i all ära, för att inte på förhand lovsjunga den vanliga krogsyltan, porfyren lik till utseende och kanske även till smak, men det säger jag dig, min hedersbror, att det fordras minst en butelj champagne för att försona gommen och strupen med de lidanden, som vänta dem båda.»

»Skymfa inte Blå duken, min bror, innan du lärt känna fru Strömqvist och hennes ärtmjölspannkakor», svarade smeden, »jag försäkrar, att du ska bli fullkomligt mätt.»

»Mätt? Det är jag längesedan och det på hela härligheten — det fördömda förklädet snärjer in benen på mig, och kallt är det, så att hin håle kunde frysa näsan av sig.»

»Din dagdrivare! Den arbetsdräkt du bär borde stämma ditt sinne för allvarsammare betraktelser. Vad skulle du väl säga, om du till alla delar nödgades spela den roll, du åtagit dig i afton? Föreställ dig att du ligger på knä vid en isvak, sysselsatt med att skölja garn och lärftstycken, sedan du nyss förut stekt dig framför kypen — aj! — Jag vrickade foten ur led på den satans träskon! — Vänta tills jag får skrapa undan snön — jag skall väl ha mig en snuva till på halsen, innan jag ger mig, kan jag väl tro.»

»Månn tro det, du kropp av järn, du själ av Dannemora stål! Finner du då sent omsider hur galen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:53:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanjarn/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free