- Project Runeberg -  Järnbäraren och andra berättelser (1914) /
25

(1914) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnbäraren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aftnarna, då var och en går hem till sitt att njuta en behövlig vila.

Om vintrarna, då Vågen icke mera erbjuder någon sysselsättning och arbetsförtjänst, gå de merendels i arbete hos bryggare och äro alltid mycket eftersökta.

En järnbärare, som är det minsta mån om sig, kan således gott bärga sig med de sina och även för framtiden ha en sparpenning, tillräcklig för beredandet av en bekymmerfri ålderdom. Men brännvinet, såsom vi nyss nämnde, det välsignade brännvinet, följer järnbäraren, liksom rosten järnet.

Nykterhetsivrarna, vilka — det måste man med beundran erkänna — lämnat ingenting oförsökt, ha även kastat sina blickar på de där väldiga, rostfärgade gestalterna, som slamra med sina järnstänger i Vågens djup; men alla försök ha strandat mot dessa järnviljor.

Brännvinet har blivit den simple arbetarens behov och förströelse. Det är illa, mycket illa, men om vi fråntaga honom det, vad bjuda vi honom i stället?

Vi, samhällets guldgossar, vi ha våra spektakler, konserter, danssoaréer, middagar, supéer, spelparti och mycket annat gott, som ej så noga kan specificeras. Dagakarlen har sitt snus och sitt brännvin. Vi behöva icke tugga snus, så länge vi röka havannacigarrer ; vi behöva icke supa brännvin, så länge vi skölja strupen med Chateau Margaux.

Men vi glömma BLÅ DUKEN och kabyssens tre passagerare.

»De här vinterkvällarna», yttrade sig järnbäraren »äro lika tråkiga som långa, i synnerhet för en arbetare av mitt slag, som måste suga på ramarna, när det behagar vår Herre att sätta p för sjöfarten.»

»Men en järnbärare», inföll Jäger, »behöver inte om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:53:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanjarn/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free