- Project Runeberg -  Järnbäraren och andra berättelser (1914) /
79

(1914) [MARC] Author: August Blanche
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett litet baläventyr och ett litet gravkors

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

 »Är det möjligt!» utbrast den unge mannen nästan med förtvivlan; »hemgiften minskas och fingrarna ökas! Fy tusan! Och jag som klippt sönder min nya bonjour för en hand, vars rikedom blott ligger i fingrarna!»

Därefter störtade han på dörren, lämnande efter sig på salongsgolvet några bomullstappar av stoppningen, dem Torngren triumferande sparkade åt sidan.

Kornetten syntes icke mer. När balen blivit utblåst, hörde jag tapetserarens dotter yttra till Torngren:

»Tack, goda, snälla herr Torngren för denna afton! Aldrig skall jag glömma herr Torngrens godhet emot mig!»

Men till mig, sin ende kavaljer för aftonen, sade hon ingenting, oaktat jag haft en så väsentlig del i barmhärtighetsverket. Men förmodligen hade jag varit kall och sett besvärad ut, under det jag dansade med henne.

Man är sällan barmhärtig vid tjugu års ålder.

*

»Jag har aldrig haft tid att gifta mig», yttrade även en gång Torngren, »och knappast har jag tid att dö.»

Han dog likväl år 1834. Han medföljde den stora kotiljongen av några tusen mer eller mindre dansanta kavaljerer och damer, som koleran anförde och drog med sig till den nya begravningsplatsen utom Norrtull. Det var en blandad societet, som Torngren bestämt hade rynkat på näsan åt om han då icke varit kall för allt här på jorden, konvenansen inberäknad. Endast döden, men icke Torngren, kunde uppgöra en så befängd ballista.

Sommaren året därpå bodde jag i närheten av Karlberg, och på mina promenader till Haga eller Stallmästargården tog jag merendels vägen över den stora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:53:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanjarn/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free