Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vålnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tycker du inte, att när man är så här ute i det fria, så är det riktigt ett behov att öppna sina hjärtan för varandra?»
»Jo vars, men låt oss först få opp den här lilla kanaljen — vad har du i den?»
»Baierskt öl, söte, gode, älskade! Jag vet du tycker så mycket om baierskt öl.»
»Visst gör jag det, du söta själ... du tänker då på allt, du är som en mor för mej ... skål, min lilla skruvmutter!» yttrade Grundström, tömmande i ett andedrag halvbuteljen.
»Varför just som en mor?» invände Anna, »det finns ju andra lika heliga band som...»
»Utsnusat!» suckade älskaren med en mulen blick på de tomma buteljerna och de oätbara kvarlevorna av kvällsvarden.
»Tror du det?» frågade Anna småleende; »vad säger du då, om jag bjuder på något som du inte ens drömt om? Vad säger du om det här?» tillade hon, dragande ur kjortelsäcken en ny halvbutelj med järntråd över korken.
»Är det porter, din lilla tjuvunge?» frågade gesällen med klarnande anletsdrag.
»Bättre opp, min Grundström!»
»Då är det likör, mitt socker, för det är vitt, ser jag.»
I detsamma sprang med en smäll korken ur buteljen, varefter Anna triumferande hällde dess innehåll i ett dricksglas, som hon sedan räckte sin älskling.
»Det skall drickas genast för då smakar det bäst», ordinerade hon.
»Det måtte vara starkt efter det är så många pärlor uti det, men jag skall nog finna hus för dem», menade gesällen, i det han förde glaset till sin mun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
