- Project Runeberg -  Olyckshändelsen vid Södra Blasieholmshamnen den 23 september 1885. Polismästarens förklaring /
56

(1886) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

embetsman, som icke beskylles att hafva genom någon
straffbar handling eller underlåtenhet vållat samma
olyckshändelse. Så har det hittills icke ansetts i vårt land, och
man torde vara berättigad till den förhoppning, att det ej
heller i framtiden skall komma att så anses. Det står
icke i menniskomakt att förebygga hvarje olycka, och de,
som föra samhällets talan, måste derför finna sig i att icke
städse, när en sådan händelse timar, få taga någon för
hufvudet. Det torde förunnas äfven mig att slippa straff
för en olycka, som icke berott på något embetsfel från min
sida.

Det andra skälet för åtalet i förevarande del skulle
ligga i »vigten för liufvudstadens invånare att för
framtiden fullt betryggande åtgärder till upprätthållande af
ordning och säkerhet på allmänna platser varda af
vederbörande vidtagna». Skall man betrakta saken ur denna
rent praktiska synpunkt, så föreställer jag mig — utan att
derför vilja göra anspråk på någon oansvarighet för
polischefen — att ordningen och säkerheten på de allmänna
platserna snarare måste förlora än vinna på ett åtal mot
denna embetsman. Ty utsigten för polismyndigheten att
lyckas hålla ordning och säkerhet tillbörligen vid makt är
till en del beroende af den förestälning, som hos
allmänheten råder i fråga om samma myndighets vilja, kraft och
förmåga härtill. Men då den stora allmänheten under
månader får höra talas om en rättegång, hvari
polismyndighetens »efterlåtenhet», »försummelse», »oförstånd»,
»bristande förutseende» o. d. på det skarpaste framhållas af
den åklagaremakt, hvars ord måste ega den största
auktoritet i samma allmänhets ögon; då är det fara värdt, att
polismyndighetens stälning gent mot den icke fridsälskande
befolkningen, i stället för att stärkas, varder försvagad,
till föga fromma för den säkerhet och ordning, som genom
åtalet skulle främjas.

Såsom det tredje och sista skälet för åtalet i den del,
hvarom här är fråga, anför Justitiekanslersembetet »de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:04:57 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blasie1885/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free