Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sin gamla varelse b an återfinner:
Han tager sats — han flyger — tills han når
Den remsa mark, dit klippans stupning går,
Der hejdar han sig, mindre för att svalkas
Af luftens friska svep dernedifrån
An för att hemta sig i någon mån
Och ej så het och upprörd folket nalkas.
Han gjorde alltid intryck med en köld
Som tjenar stoltheten till flor och sköld,
En sluten kraft, ej mån om att bemärkas,
Men som kom andras fruktan att förstärkas,
En höghet i sitt väsen och sin blick
Som höll på afstånd, men med höfviskt skick.
Med dessa medel kunde han betvinga,
Och ville han förbinda, visste han
Med några ord till sådan grad slå an
Att bvad man ville bjuda tycktes ringa
Mot detta djupa välljud i hans röst
Som lik en dallring gick från bröst till bröst.
Dock lät han sällan skönja detta ljufva,
Han ville icke tjusa, utan kufva,
Af groll från fordom mindre hågad för
Att vinna kärlek, än att få gehör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
